Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Persiskt qvinnolif.
Förberedande anmärkningar. — Den persiska familjen. — Den nnga flickan. —
Äktenskap mellan slägtingar. — Äktenskap "å tid". — Aekdi och Sighi. — Egna
förhållanden vid äktenskapsskilnad. — Plägsecler vid trolofning och bröllop. —
Hustruns behandling; slägtkärlek; barnens uppfostran. — Den persiska qvinnans
yttre. — Intellektuel uppfostran. — Schahens harem. — Bilder från de persiska
städerna. — Svärmerskan Gurret-ul-Ain.
is
LJ ärdas man öster ut från Mesopotamiens minnesrika slätter och
j) har några dagsresor bakom sig, så möter en storartad och
fängslande tafla: långt borta vid randen af det heta och
dunst-uppfyllda låglandet, genomskuret af de sedan århundraden
upptrampade karavanvägarna, resa sig bergväggar af vexlande form och halft
försvinnande i det gulröda töcken, af hvilket de omgifvas. Dessa
fjällmassor, allt jämnt stigande på det sätt, att en fjermare kedja i höjd
öfverskjuter en närmare, med mellan dem liggande däldterrasser, hvilka
bebyggas af kurdiska nomader, utgöra den längst åt sydost framskjutna
förgreningen af Taurus och på samma gång det iranska höglandets
gräns i vester. En väldig öppning i berget tjenar sedan urminnes tider
till port mellan det vildare taffel-landet i öster och det brännande heta,
med ruiner af förstörda städer betäckta flodområdet mellan Eufrat och
Tigris. Fordom ledde genom dessa "Zagros’ portar" en med konst
anlagd väg, af hvilken numera ända till sista spåret utplånats, och
karavanerna hafva stundom ett svårt göra, då de skola tillryggalägga
den sänkning, i hvilken floden Holvan framrinner och genom hvilken
kosan nu för tiden måste tagas. Roflystna bergsfolk lura här
fortfarande, som i den macedoniske Alexanders tid, på sitt byte, och
emellanåt händer, att man sammanstöter med en i passet nedklättrande,
ändlös rad kameler, lastade med de jordiska qvarlefvorna af rätt-trogna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
