Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN TA UR US TILL III MALA JA.
83
värda krig, och svalget mellan schiiter och sunniter är än i dag
omöjligt att fylla.
Eget för schiitismen är det så kallade äktenskapet "å tid", hvilket
i alla delar af detta "solens land" möter oss vid sidan af det normala
eller det, hvarigenom man och hustru knyta en förbindelse för hela
lifvet. Den tidrymd, äktenskapskontraktet i först anförda fall afser,
tilltages olika och kan vara från en enda timme till nitionio år. Detta
slags äktenskap kallas sighi (det vanliga aekdi) och modifierar
väsentligt de föreskrifter med afseende på det äkta ståndet, vi i det
föregående hos moslimin lärt känna. En schiit får visserligen ej heller
hafva flera än fyra aekdi eller laggifta hustrur på en gång, men
koranens bestämmelse kan kringgås derigenom, att en sighi efterträder en
lagligen frånskild aekdi, medan den senare i sin ordning tages till
nåder i egenskap af sighi. Då vid detta besynnerliga förfaringssätt det
ensamt maktpåliggande är, att formerna iakttagas och koranen, som vi
sett, föreskrifver att en andra (tredje) gången frånskild hustru blott efter
ett med annan man ingånget och åter upplöst gifte får å nyo äktas af
sin första, står det således å ena sidan hvarje perser fritt att lata sin
uppsättning af lagliga hustrur oupphörligt vexla och har, å den andra
sidan, hustrubyte männen emellan formligen helgats af lagen — allt
förhållanden, som måste förefalla oss europeer ytterligt motbjudande.
Schiiterna söka urskulda sina provisoriska äktenskap bland annat
dermed, att bruket ej tillåter dem medtaga sina hustrur på resor, och
då äfven de vanligaste dylika, med Asiens ofantliga afstånd och dåliga
kommunikationer, kunna kräfva en flera månaders frånvaro från hemmet,
anses ingenting naturligare, än att man för denna tid någonstädes å
främmande ort ser sig om efter en sighi. Sådana finnas att tillgå något
hvarstädes; vanligen är det just mollaherna, som föra dem till de resande
och mot kontant erkänsla läsa ritualen öfver paret (något, som fordras’
för giltigheten äfven af ett sighi-äktenskap). För öfrigt skola detta slags
äktenskap likaledes kommit i bruk hos sunniterna, med den skilnad, att
initiativet hos dem tillhör-— qvinnan. Vill nämnligen en gift sådan
företaga en vallfärd till Mekka, något, som, enligt koranen, får ske blott i
mannens sällskap, men denne ej kan eller vill vara henne följaktig, så
skaffar hon sig för resan en äkta man "på tid", en så kallad miihalil,
som efter den öfverenskomna tidens förlopp är skyldig att begära
skilsmessa och i annat fall visserligen får behålla hustrun, men förlorar
rättigheten att vidare utöfva en mtihalils indrägtiga kall. En sådan muhalil
tages nästan alltid ur det skrå, som har till yrke att vägleda de resande
(nietuasin eller delil).
G*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
