Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
FRÅN TAURUS TILL HIMALAJA.
detta eller på andra sidan Oxus, sträckande sig till de vestligaste
utsprången af Högasiens bergssystem, vidtaga de så kallade
stepp-khanaten, af hvilka numera blott Khiva och Bokhara åtnjuta ett slags
oberoende. Det en gång mäktiga och vidsträckta Khokand har så
småningom införlifvats med det ryska väldet och ryssarna* stå nu å
ena sidan i det verldsberömda Samarkand och å den andra på de
höjder, hvilka söder ut räcka in på Amus källområden — således blott
omkring fyrtio geografiska mil fågelvägen från det ostindiska
kejsar-clömmets yttersta gräns i nordvest. Norr om för detta khanatet
Khokand följer kirgis-kaisackernas stora steppområde, mellan Sir (Jaxartes)
i söder, sjön Balkasch i öster, floden Ural i vester och en obestämd
landgräns, i riktning mellan Orsk och Semipalatinsk, i norr. Öster om
detta och i de berg, som skilja Turkestan från Kinas lydländer,
uppehålla sig de egentliga eller bergs-kirgiserna (äfven kara-kirgiserna) och
nordost om dem, på Altais område, kalmuckerna. De sistnämnda äro
mongoler, medan kirgiser, kaisacker, turkmener, usbeker och
kara-kal-packer räknas till den tatariska gruppen.
De folkslag, till största delen nomader, hvilka anträffas på hela
denna ofantliga rymd af Mellersta Asien, med ett gemensamt namn
Turkestan (äfven Turan) kallad, förtjena i etnografiskt hänseende sin
egen skildring. Främst tages vår uppmärksamhet i anspråk af
turk-menerna, ett strids- och roflystet folk, som till tummelplats under sina
oupphörliga fejder och röfvaretåg (cilamaner) har de till större delen
stig- och vattenlösa öknarna mellan å ena sidan Kaspiska hafvet och
å den andra oaserna Khiva och Merv. Till följd af sin vildhet och
grymhet äro de vidt och bredt en skräck för de kringboende. Deras
mod kan dock vara någon tvist underkastadt, enär de, likt araberna och
öfriga asiatiska ökenfolk, anfalla blott, då de veta sig öfverlägsna till
antal, och ej anse skymfligt att, vid mötet med en behjertad fiende,
åter taga till flykten.
Turkmenerna låta sina barn, så godt som omedelbart efter
födelsen, flera dagar igenom umbära ali näring, på det de, som det heter,
skola blifva härdade. Någon uppfostran i vanlig mening är ej här att
vänta, och liksom hos araberna rör sig ynglingens hela tankegång kring
hans blifvande första uppträdande inom röfvarefacket, tillika vilkoret
för att han skall erkännas såsom manbar och giftasvuxen. Vanligtvis
bedrifva turkmenerna, i synnerhet de af tekinsernas, mellan Merv och
Atrek sig uppehållande, stam, sina röfverier nattetid; de slå ned som
* Den ryska expeditionen mot turkmenerna hade, då det tyska originalet utgafs, ännu ej
kommit till stånd. Öfvers, anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
