- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
97

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN TAURUS TILL HIMALAJA.

97

efter dem följer en hop män till fots och framför dem jagar en
ryttaretrupp, som under låtsad strid affvrar den ena salvan efter den andra.
Bruden vägrar, som sig bör, att lemna fädernehemmet, men den
oberidna skaran griper och nedsätter henne på en framför tältöppningen
utbredd matta, fattar så i alla fyra hörnen af denna och bortbär henne
skyndsamt till kamelerna; här kasta de öfriga qvinnorna öfver henne
en slöja, den hon dock måste lyfta vid hvarje ova, förbi hvilken tåget
går. Denna afdelning af festen afslutas med nya evolutioner af ryttarna.

Nästa afdelning uppföres i brudgummens tält. I detta, dit nu
ungdommen så talrikt och bullersamt som möjligt samlas, för att trakteras
med bakverk, och som dagen till ära underkastats en grundlig
rengöring och nu strålar af en glans, förnämligast åstadkommen genom
brokiga täcken, siden, fjädrar och dylikt, sätter sig bruden med ryggen
vänd mot ingången och mottager i denna ställning qvinnornas
lyckönskningar, tills festmåltiden börjar, i hvilken äfven männen taga del.

På detta sätt tillbringar hon tvänne veckor i tältet, hvarefter ett
trohets- och tålamodsprof vidtager, sådant väl näppeligen äkta makai
hos något annat folk på jorden hafva att underkasta sig. Bruden
återföres nämnligen då af sina slägtingar till det gamla hemmet och stannai
der ett år eller ännu längre, under hvilken tid hon visserligen får mot
taga sin brudgums besök", men blott i allsköns hemlighet och medan
föräldrarna strängt öfvervaka, att allt stannar inom tillbörliga gränser.
Först efter förloppet af denna pröfvotid sändes hon, åter på
kamel-ryggen, till sin make, hvarmed äktenskapet är fullbordadt.

Äfven såsom gift rör sig den turkmenska qvinnan med stor frihet
och öfverträffar i detta afseende måhända till och med kurdiskan. Så
behöfver hon, då en gäst inkommer i tältet, hvarken lemna detta eller
upphöra med sitt arbete, en grad af fördomsfrihet, till hvilken ej en
gång de kristna armenierna och nestorianerna lyckats höja sig. Det
turkmenskornas ära sårande påstående, till hvilket detta deras
obesvärade sätt gifvit anledning, eller att de alltför förtroligt skulle umgås
med främlingar, vinner ej stöd af några dess trovärdigare intyg; sannt
är deremot, att de stundom ej hålla så strängt på smärre ynnestbevis,
och detta, ledsamt att säga, i afsigt att locka den lättsinnige främlingen
till något försök att kränka gästvänskapens helgd; således ej af
koketteri, utan af roflystnad, ty ett dylikt försök straffas med förlust af
ali medförd egendom, stundom äfven af lif eller åtminstone frihet, i det
den skyldige säljes som slaf. Dylika raffinerade beräkningar äro dock
mera sällsynta. I allmänhet visar sig könet ganska sedesamt, och det
vanliga är, att vid en främlings inträde en flik af slöjan drages åt-

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free