Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN TAURUS TILL HIMALAJA.
103
taltet för ändamålet särskildt uppkastad och med stor omsorg tilltrampad
vall af snö.
Klart är, att kirgisernas lefnadssätt ej kan förete synnerligt stor
omvexling, allra minst vintertiden, då familjen knappt lemnar sin kascha
och alla dess medlemmar tillbringa de långsamt flytande dagarna i
qvalm, rök och smuts. Värst är det dock för kreaturen, hvilka måste
söka sin föda under snön och för öfrigt undvara ali skötsel, hvarför
äfven många hästar och får falla offer för kölden. Sommartiden vallar
åtminstone hjordarnas hemkomst från betet hvarje afton ett afbrott i
det dagliga lifvets enformighet. I hela lägret larmas då förfärligt,
hvarvid i synnerhet ungdommen visar sig viljefrisk; qvinnorna skynda
omkring till de mjölkstinna djuren, slamrande med sina stäfvor och ropande
på barnen, hvilka skola taga vara på kalfvar och föl. Efter fullgjordt
värf förfriska sig unga och gamla med kumys, som bekant en
blandning af ko-, får- och stomjölk. Kirgiserna förbruka ofantliga qvantiteter
af denna rusande dryck, vid hvilken de ofta tillbringa flera timmar;
medan en europe på sin höjd förmår tömma ett enda glas, förtär en
steppens invånare åtta till tio sådana. Det faller af sig sjelft, att äfven
qvinnor och barn deltaga i dryckeslaget, vanligen ined den verkan,
att alla sällskapets medlemmar i öfverlastadt tillstånd ligga strödda i
tältet intill följande morgon, då hjordarna, under upprepande af
gårdagsaftonens oväsen, åter drifvas ut ur aulen. Kirgiserna ombyta
vistelseort två gånger om året, ena gången vid den kalla årstidens inträde,
då de uppsöka sina sedan fjolåret qvarstående bostäder, och andra
gången mot sommaren, då de draga bort till betesställena. Dessa
flyttningar försiggå på sitt sätt under klingande spel och med en viss
högtidlighet, hvarvid qvinnorna, i färgskiftande, kinesiska kläder, uppträda
ridande grensle liksom männen; till och med barnen, utrustade med
stora filtstöflar, rida på ungkreatur, utan andra tyglar än ett grimskaft.
Så bär det åstad genom den ändlösa steppen: först komma kamelerna,
vaggande och vacklande under sina högtupptornade bördor, sedan de
ridande af bägge könen och sist de oöfverskådliga hjordarna med sina
vaktare. Hela denna företeelse midt i den solbelysta ödemarken, åt
hvilken sjelfva dess enformighet förlänar en viss vemodig skönhet, skall,
enligt uppgift af ögonvittnen, vara utomordentligt pittoresk.
Hvad ännu kan återstå att säga om kirgisiskorna, låter i korthet
sammanfatta sig som följer. Liksom hos öfriga muhammedaner, har
äfven här en fader full förfoganderätt öfver sin dotter, och en friare
bör således med honom uppgöra om köpeskillingen, hvilken nästan
alltid bestämmes till ett visst antal kameler, hästar, får eller hornboskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
