- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
119

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄMRE INDIEN.

119

hvilkas trosbekännelse, förskrifvande sig från slutet af medeltiden, är
"en förädlad muhammedanism med brahmanistiska tillsatser". Sikherna
hata eljest, i måhända ännu högre grad än djaterna, anhängarna af
sistnämnda lära; sina trosläror och sociala stadgar hemta de ur sin
"heliga bok", grant. Sikherna, hvilka gifta sig långt mindre tidigt än
hinduerna och derför också vida bättre bevarat sin ras, anlita vid sina
bröllop aldrig brahmanistiska prester, utan blott grantier. De hinduiska
sedvänjorna vid dylika högtidligheter äro för dem en styggelse, och
ceremonien inskränker sig till uppläsandet af några ställen ur den heliga
boken. Deremot frodas här lika yppigt, som någonsin i de för helighet
mest beryktade delarna af det egentliga Hindustan, det mest hejdlösa
tiggarmunk- och fakirväsende, och qvinnorna sägas i synnerhet vara
de, som taga sig an dessa fromma män och privilegierade lättingar.

En tredje i Pendjab boende stam bär namnet rajputer och
uppträder på Indiens politiska vädjobana i sjette eller sjunde århundradet
af vår tidräkning, ehuru den derförut länge vistats vid Indiens gränser.
Major Todd, af hvilken vi äga ett särskildt verk öfver rajputerna,
uppgifver, att de från början varit skilda från de brahmanistiska hinduerna
och bekännt sig till djaina-läran; senare vunnos de för Sivas dyrkan.
Hvad som är säkert är, att de både till typ, seder och bruk skilja sig
från öfriga hinduer och mera närma sig till de gamla parterna, än till
de vediska kschatriyaerna (krigarna), för hvilkas afkomlingar de gerna
vilja gälla, ehuru brahmanerna på det bestämdaste afvisa detta
påstående. Rajputerna utgöra likaledes en del af befolkningen i de så
kallade rajputstaterna (Rajputana), men befinna sig här, i förhållande
till djaterna, i afgjord minoritet. Hvarje välbergad rajput har
åtminstone tre hustrur, hvilka i det offentliga lifvet spela en långt mera
betydande roll än hinduqvinnorna; ingen vigtigare handling företages,
utan att man derförut inhemtat deras råd. Den qvinna, som önskar få
hämnad en henne tillfogad förolämpning, behöfver blott sända sitt
armband till den krigare, hon önskar sig till kämpe, för att denne skall
anse sig förpligtad att i sådan egenskap uppträda.

"Hinduismen", det namn, som gifvits åt de nutida hinduernas
trosbekännelse, är ingalunda identisk med den gamla gudaläran, hvilken
finner sitt mest upphöjda uttrvck i de den äldsta indiska litteraturen
tillhörande vedaböckerna. Den nyare kulten sammanhänger ytterst
lösligt med den gamla, och hvad den med denna har gemensamt
inskränker sig till några ur nämnda böcker hemtade verser och formulär,
hvilka af presterna — brahmanerna, deraf benämningen "brahmanism"
— tanklöst upprabblas. En för hinduismen särskildt betänklig omstän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free