Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
FRÄMRE INDIEN.
ur veda. Denna lagbok håller alla väsen vid makt; emedan den gör
dessa väsen fullkomliga, är den ock den högsta. Liksom elden, då
den vunnit styrka, förtär till och med det färska trädet, så är det äfven
nära att den i veda förfarne förtär själen hos allt af qvinna födt", och
så vidare.
I en senare tid har detta vedas anseende undergått ej så
obetydliga rubbningar, såsom synes af de speglosor och smädelser alla,
som gjort studiet af dessa skrifter till sin lefnadsuppgift, derigenom
ådraga sig. Namnet veda betyder ursprungligen blott "vetande" eller
"det uppenbarade" och gifves åt fyra eller, så framt man ej vill
medgifva äktheten af den så kallade atarva-veda, tre särskilda samlingar,
nämnligen rig-veda, hvilken innehåller gamla, metriska hymner till
gudarna, jadjur-veda, hvilken afhandlar offren och de vid dem öfliga
högtidligheter, saint sama-veda, den heligaste af dem alla, med ett
innehåll, som närmar sig till rig-vedas, men är mera lyriskt än detta och
derför ämnadt att afsjungas.
Vi återgifva här en af rig-vedas hymner: en högstämd lofsång till
himmelens prisade dotter, morgonrodnaden, Maghoni—sannolikt "den
lyckliga" (rena, glänsande) — kallad, på samma sätt som Indra heter
Maghavan.
Hymn till morgorirodnaden.
Upp stiger redan solens krans af strålar,
Så glänsande, som hafvets silfvervågor,
Att rundt kring alltet bana väg och jämna —
Den majestätiska det är, Maghoni!
Hur hög du framgår, ut ditt ljus du breder,
En glans af strålar upp mot fästet ljungar;
Så hölj ditt anlet’ af, det ljufligt klara,
Du morgonrodnans gudom, höljd i strålar.
Sin väg lion styr, på gyllne strimmor buren,
Den lysande, den höga, prisad vida,
Ocli hjelten lik, hvars skott en här förskingra,
I blinken hon förskingrar mörkrets skaror.
För dig är stigen ju bland töcken banad,
Du obesegrad tågar genom etern,
O du, hvars vagn kring rymden färdas, skänk oss,
Du himlens dotter, skatter, tacksamt njutna! .
Du obesegrade, sora spännet länkar,
Du morgonrodnad! Hör, hvad nu vi bedja.
Du, himlens höga dotter, är gudinnan,
Den rena, den vår morgonandakt gäller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
