- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
140

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

FR AMR E INV IE N.

En följd af denna lofvärda agitation är, att den fornindiska
litteraturen åter kommit till heders. Från den flyktiga blick, vi härförut
egnat hinduismen, veta vi, att dess nuvarande prester, vid hvarje sin
funktion i sådan egenskap, inskränka sig till reciterandet af några
vedahymner, liksom att till och med detta lilla, enär den gamla och nya
läran blott på få ställen beröra hvarandra, oftast är obegripligt för dem
sjelfva. Naturligtvis är det inom de kretsar af infödda lärda, hvilka
representera clet mot en mera framskriden odling gynnsamt stämda
elementet, annorlunda bestal dt med kännedommen af den fornindiska
litteraturen. Vid alla nationelt indiska högskolor, i synnerhet det så
berömda "Orientaliska universitetet" i Lahore (vid hvilkets stiftande
initiativet är att tillskrifva en tysk, doktor Leitner), fästes synnerlig vigt vid
studiet af den gamla samt höjandet af den nyare indiska litteraturen.

Det kan i detta arbete ej vara vår uppgift att göra ali önskvärd
rättvisa åt den indiska fornålderns rikhaltiga, poetiska skatter, hvilka på
samma gång höra till de äldsta, verlden äger. Skildringen af en
personlighet, sådan som den nyssnämnda Toru Dutts, genom hvilkens
framträdande en viss förklaringsglans kommit Indiens hela qvinnoverld till
del, gifver oss emellertid tillräcklig anledning äfven till en och annan
återblick på den tid, om hvilken här är fråga. Till dem, som måste
vinna på ett återupplifvande af Indiens äldsta kultur, hör nämnligen
ofelbart äfven den indiska qvinnan. Vi behöfva här blott erinra oss
Kalidasas herrliga dikt "Sakuntala", för att med ett enda ord hafva
ådagalagt betydelsen, för en hjertats förädling, af ett studium i denna
riktning. Hvilken värma och vekhet i känslan, hvilken tänkesättets adel
och hvilken innerlig naturlighet möta oss ej i sagda dikt! Man har
århundraden igenom låtit hinduiskan framsläpa sin sorgliga tillvaro i
fördommens, vidskepelsens och barbariets djupaste skugga; ur denna skall
hon skärad framgå efter vunnen bekantskap med de idealiska gestalter,
hvilka i framfarna dagar tjenat till förebilder för hennes kön. Hon
skall då blifva förtrogen med episoden om Savitri, hvars grundtanke är
kärlekens triumf öfver döden, och njuta af Tjauras herrliga sång "Till
den älskade". Tjaura, en ung brahman, älskade en konungadotter och
dömdes, sedan förhållandet upptäckts, till döden; på vägen till
afrättsplatsen diktade han de femtio stroferna af denna sång, hvari han med
glödande färger skildrar sina minnen af älskarinnan och det lif, han i
åtnjutande af hennes kärlek tillbragt. Af särskildt gripande verkan är
det i hvarje strof ständigt återkommande begynnelseordet: "Ännu!"

Andra den fornindiska skaldekonstens klenoder äro: "Den vise och
nymfen" i "Brahmapurana", "Årstiderna" efter Kalidasas "Ritusan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free