- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
185

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185 BORTRE INDIEN OCH DEN MALA JISKA ARKIPELAGEN.

Emellertid har ej ens denna frivilliga återhållsamhet varit tillfyllest
att förebygga den upplösning inom alla sociala förhållanden, hvilken,
som vi veta, i alla land.är ett profetens lära vidlådande ondt. Redan på
denna grund torde det vara skäl, att ej med alldeles obegränsad tillit
lyssna till åtskilliga allt för tillfredsställande skildringar af det malajiska
familjelifvet, men ännu en orsak till en mängd missförhållanden kan
anföras, och denna är den lätthet, med hvilken de äkta banden både
knytas och lösas. Några få dollars till en prest äro nog, för att utverka
skilsmessa. Härigenom är gärdet uppgifvet för svartsjuka och intriger
af alla slag, och så alldeles oberättigadt torde derför ej det påstående
vara, som man stundom får höra, eller att husliga bekymmer och
obehag gjort mer än en äkta man till — amoklöpare.

Skulden till detta bära dock ej ytterst de malajiska qvinnorna, om
hvilka ryktet eljest i allmänhet talar ganska godt. De äro sina män
tillgifna och visa stor kärlek för sina barn, hvilkas talrikhet ■— en för de
flesta af islams bekännare eljest temligen ovälkommen omständighet —
för malajiskan utgör en anledning till glädje och stolthet. En malajisk
qvinna, promenerande i sällskap med en hel svärm barn, är derför en
syn, , som ingalunda hör till sällsyntheterna. Äfven slägtskapsbanden
tiHknytas hos malajerna fastare, än hos de flesta andra asiater, och ofta
äro alla invånarna i en by sins emellan besvågrade, dela med
hvarandra ljuft , som ledt, bevista gemensamt alla i byn firade bröllop och
sörja gemensamt alla i deras krets aflidna.

Huru stor vigt man fäster vid dessa slägtförbindelser åskådliggöres
vidare af den omständighet, att den gamla malajiska författningen till
sin yttersta förutsättning hade familjen och ej individen, och ännu i dag
gäller familjens öfverhufvud—panghulu— både inåt och utåt såsom
dess representant. Vi återfinna alltså här samma patriarkaliska
institution, som är vanlig bland så många andra asiatiska och vissa slaviska
stammar i Europa (ryssarnas mir och sydslavernas zadruga). För
malajerna egen är deremot den sed, att arfsrätt företrädesvis tillkommer
slägtingar å mödernesidan. Liksom hustruns förmögenhet uteslutande
förblifver hennes tillhörighet och ej får röras af mannen, så öfvergår
den efter hennes död ej till andra än hennes barn, der sådana finnas.
Bevekelsegrunden till detta är lätt insedd. Hvad som deremot kan låta
besynnerligt är, att mannen ej ens förfogar öfver sin egen förmögenhet,
enär han till arftagare har, ej sina egna barn, utan sina — systrars. I
brist på sådana, äro hans bröder de närmast arfsberättigade. Genom
stadganden, som dessa, vinna vi äfven någon insigt i motiven för andra,
hvilka ej mindre äro egnade att väcka vår förvåning. Hos malajerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free