Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 NORD A MER IK A.
Det onda har emellertid ännu en annan sida. Såsom kändt, har
spiritismen på intet annat ställe i verlden funnit så tacksam marknad,
som bland amerikanerna af anglosachsisk härkomst. För tolf till femton
år sedan räknade man redan tre millioner anhängare af denna då nya
lära, hvilka i alla större städer, i synnerhet Chicago, Philadelphia och
Providence (Rhode Island), utlyste väldiga sammankomster. John
Pier-pont från Washington var den förste, som dekreterade, att hittills
rådande religiösa föreställningar ej längre tillfredsställde den odödliga
själen, att kyrkorna till följd deraf ej uppfyllde sitt ändamål och det
naturenliga sambandet mellan själarna på denna och andra sidan
grafven blott medelst nya uppenbarelser kunde hållas vid makt. Som
naturligt var, tog man med detsamma sin tillflykt till hela den bekanta
apparaten af andebesvärjelse och andeskåderi, och de förut okända "medierna"
blefvo från denna stund det allena rådande själsliga elementet i
naturen, liksom spiritismen sjelf blef själen i en ny samhällsordning.
Till det oerhörda tilloppet af troende bidrog qvinnokönet med en
aktningsbjudande procent. En särskild spiritistisk tidning uppträdde,
som utom den nya trons högre lärosatser äfven bearbetade de
praktiska behofvens rika fält, och de qvinliga medierna försmådde ej heller
att i prunkande reklamer till salu utbjuda sin konst på det
öfvernatur-liga området. En mistress Eliza Williams erbjöd sitt biträde inom
medicinen, en annan dam, S. J. Young, affischerade sig såsom clairvoyante
inom samma vetenskap, och en tredje, mistress H. S. Seymour, ställde
sig såsom "försöksmedium" till hvars och ens förfogande, andra
hokus-pokus att förtiga. Naturligtvis måste tjenster af sådan betydenhet äfven
betalas derefter, och vid sidan af de osynliga andarna spelade dollarn
inom spiritistförsamlingarna alltjämnt den vigtigaste rollen.
Innan kort utvecklades ur spiritisternas massa ett slags qvinligt
presterskap, sierskornas. Det uppstod i Boston, Agassiz’ och
Long-fellows stad, och dess stifterska var Elisabet Denton. Huru oskadlig
denna skola — annat torde sällskapet ej kunna kallas — än tager sig
ut, blef den dock af stor vigt för qvinnofrågan. Sierskorna framställde
den åsigt, att deras organism vore en känsligare, vida mer omfattande,
kortligen en ojämnförligt högre än männens. Ensamt qvinnan förmår
medelst flygten af en mot himmelen sig svingande fantasi helt och fullt
fatta andeverlden, icke så den grofve och hårde mannen, hvilkens egen
andlighet lemnar allt för mycket öfrigt att önska. Vi få längre ned se,
hurusom förfäktarinnorna af qvinnans rätt satt detta sitt påstående i
spetsen för alla de öfriga, hvaraf obestridligen följer, att den så
vidt-omtalade qvinnofrågan har sitt spiritistiska uppslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
