Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ORD AMERIKA.
311
har det tillbörliga erkännandet äfven från denna sida dock ej längre
uteblifvit.
En vid denna andliga rörlighet särskildt glädjande omständighet
är, som vi antydt, qvinnokönets lifliga och gagnrika deltagande deri,
hvilket har till följd, att det ideala drag, som genomgår den amerikanska
poesien, ytterligare i väsentlig mån förhöjes. De amerikanska
författarinnornas förhållandevis stora antal står i närmaste sammanhang med
det härvarande könets sociala vilkor. Under det den manliga
befolkningen i vanligt fall redan med det fjortonde året börjar den stora
jagten efter förvärf och således kan använda blott kort tid på
för-värfvandet af immateriella ägodelar, hafva qvinnorna, till följd af den
för dem gällande lefnadsordningen, oftast rätt mycken tid att egna åt
arbetet på sin intellektuella utveckling.
Vi uppfylla en angenäm pligt, i det vi här, vid slutet af våra
utflygter på det sociala området, gå att för läsaren föreställa några de
mest "representativa" af de qvinliga storheterna på den amerikanska
parnassen. Främst nämna vi mistress Osgood, i hvilkens sånger
idealismen inom poesien firar sina ädlaste triumfer. Dotter till köpmannen
Joe Locke, föddes denna författarinna i Boston 1816 och gifte sig 1835
med målaren S. S. Osgood, tillsammans med hvilken hon tillbragte
några år i London, hvarefter hon, redan 1840, återvände till sitt
hemland, för att slå sig ned i Philadelphia, der en praktupplaga af hennes,
genom högstämdhet och innerlighet utmärkta, arbeten utkommit. Hon
hade ännu ej uppnått sitt tretiofemte lefnadsår, då hon, den 12 Maj
1850, bortrycktes af lungsot. Henne närmast i begåfning står Grace
Greenwood (Sarah Jeane Clarke), hvilkens arbeten i bunden och obunden
form anslå genom på en gång tankedjup och rikedom på bilder.
Elizabeth Oakes-Smith, en af de mest energiska ifrerskorna för qvinnans
rättigheter, har vant nog lyckligt utrustad, att i ännu högre grad genom
sina tragedier, lyriska dikter och arbeten på prosa, än genom sina
mindre poetiska emancipationsteorier, ådraga sig den bildade verldens
uppmärksamhet; emellertid lida hennes alster af en viss okonstnärlig bredd,
sannolikt en under för många och för heta oratoriska fälttåg ådragen
skada. Närmast i rang stå M. Elizabeth Hewitt, Caroline M. Sawyer
(född 1812 i Newton i Massachusetts) och Emma C. Embury, den
sistnämnda en af sitt lands mest produktiva författarinnor. Den äldsta af
oss kända amerikanska skaldinnan är Anna Bradstreet (född 1613), om
hvilken den lärde John Norton i ett poetiskt eftermäle yttrar, att
"Virgilius, derest han blifvit bekant med hennes skrifter, skulle kastat sina
egna på elden". En af de yngsta deremot är den under signaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
