Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
NORD A MER IK A.
Stuart Sterne sig döljande Gertrud Bloede, dotter till doktor Gustav
Bloede och hvilkens moder var halfsyster till skalden F. von Sallet. Född
i Dresden 1848, kom hon, efter det fadern af politiska skäl nödgats
fly från Tyskland, snart sagdt redan som dibarn till Amerika.
Strodt-mann säger om denna författarinna, att "inflytandet af hennes tyska
härkomst och bildning på ett originelt sätt förenar sig med de element
af det nya hemlandets lynne och åskådningssätt, hon der tillegnat sig".
Hennes familj är sedan 1860 bosatt i det med New-York
sammanhörande Brooklyn.
Det offentliga lifvet inom Unionens stora städer har oräkneliga
gånger funnit sina skildrare, och dertill de mest kompetenta. För vårt
ämne hafva emellertid dessa bilder ett jämnförelsevis underordnadt
värde, då den fyllnad, de lemna till våra skisser ur den amerikanska
qvinnans familjelif, faller sig knapphändig nog. Hvad som af dem
otvä-tydigt framgår är dock, att de ställen, der det offentliga lifvet utvecklar
sina mest lysande sidor, äro de eleganta delarna af New-York,
Cincinnati, Buffalo, Philadelphia, Boston, Chicago, S:t Louis och så vidare
och att det på sitt sätt är till alla dessa den moderna civilisationens
medelpunkter, det för de Förenta Staternas ofantliga landområde
erforderliga kulturmaterialet i främsta hand föres. I hvarje hänseende
tongifvande är dock obestridligen New-York, Amerikas största stad och
Unionens förnämsta handelsplats; i allt hvad politik, litteratur, lyx och
moder beträffar, är det dess invånare, som föregå sina landsmän med
godt eller dåligt exempel. Det öfverdåd, New-Yorks damer lägga i
dagen, har blifvit till ordstäf i landet; den sedan långt tillbaka
storartade och alltjämnt tilltagande rikedommen gör också, att de ej
behöfva neka sig tillfredsställandet af någon, om än aldrig så öfverdrifven,
nyck. Också tillåta de sig dylika i öfverflöd; de sky ej att anlägga
toaletter, de der representera ett helt litet kapital, med andra ord kosta
sina tjugofem till tretio tusen kronor svenskt mynt. Så till exempel
väckte för ej länge sedan (1880) vid det tillfälle, då det mexikanska
sändebudet mottogs i Hvita huset i Washington, mistress Astor allmänt
uppseende genom de diamanter, hon bar och hvilkas värde uppskattades
till åtta hundra tusen dollars. Också öfvervakades hon under hela
mottagningen af tvänne detektiver, och en dylik stod natt som dag på post
utanför dörren till hennes rum i hotellet. Denna orimliga lyx innebär
emellertid vid närmare påseende en dubbel motsägelse mot den
demokratiska jämnlikhet, öfver hvilken amerikanerna eljest med rätta äro så
stolta, och särskildt svär den mot emancipationsvännernas teorier, då
ju qvinnans fysiska liksom andliga fullkomlighet enligt dessa framställts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
