- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
319

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319 NORD A MER IK A.



Vår färd öfver Mexikanska viken har till mål hamnen Veracruz.
Den tafla, som här möter oss, är ej synnerligt lofvande. Den öde,
tynande staden reser sig från en strand af glödande flygsand, och
intet träd, ej ens en buske, skuggar de ödsliga gatorna och de
förfallande palatsen; invånarna, träget hemsökta af gula febern, dessa
trakters fruktansvärda gissel, stryka modstulna omkring och bilda tillika
med gamarna, hvilka från alla tak lura på sitt rof, ett högst bedröfligt
staffage. Här finnes intet, som kan qvarhålla oss. Vi hasta öfver den
ej synnerligt breda flygsandsremsan, för att andas ut der denna
öfvergår i savann och kort derefter de första mimosakronorna tillhvifta oss
sin helsning. Derpå uppstiga vi småningom mot Mexikos taffelland. Vi
öfverstiga de längs kusten löpande bergen och omgifvas nu af den
herrligaste tropiska växtlighet, redan långt innan vi fått i sigte det
pittoreskt belägna Orizaba, med den ofantliga vulkanen af samma namn
(äfven Citlaltepetl kallad). Nu bär det ned i en djup dal, vidare
uppför cumbres, den mexikanska högplatåns stupande rand, än genom öde,
än genom bebodda trakter och sist genom en verkligt paradisisk dal,
i skötet af hvilkens yppiga växtlighet ligger det täcka Puebla, med sina
sjutiofem tusen intelligenta och hyfsade invånare. Denna stad är vår
sista station före framkomsten till hufvudstaden Mexiko. För att uppnå
den sistnämnda, måste vi dock tillryggalägga ännu en god sträcka af
den här sagolikt yppiga högslätten, för att derpå öfvergå en denna
infattande bergarm, med de praktfulla snötopparna Popocatepetl och
Iz-taccihuatl; vi klättra uppåt, från den ena växtzonen till den andra, tills
vi på den motsatta sluttningen, från en ståtlig skog af tall och ceder,
varsna det i dalen nedanföre liggande Mexiko.

Mexiko har, som bekant, rykte för att vara det spanska Amerikas
mest lysande stad. Emellertid visar sig af alla resebeskrifningar
otvä-tydigt, att det mindre är den urgamla hufvudstaden sjelf och dess
invånare, än den herrliga infattning, naturen i det omgifvande
höglandskapet förlänat den, som gifvit upphof åt detta rykte. Hvad angår
landets befolkning, så har den långt för detta råkat i misskredit hos
hela det civiliserade utlandet. De förderfliga politiska förvecklingarna
jämte oredan inom styrelse och förvaltning och, till råga på allt,
sede-förderfvet och råheten hos massan af invånare utgöra ett stående, af
hvarje skildrare af det i sitt slag så ojämnförligt sköna landet ofta
varieradt, tema.

Rörande de mexikanska qvinnornas utseende äro meningarna
delade. Allmänt medgifves likväl, att städernas invånarinnor, i synnerhet
de af spansk härkomst, äro att anse såsom värdiga representanter af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free