Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 YDAMERIKA. 330
af husets fönster. Äfven de mest ansedda familjer veta ej hvad linne
eller lakan vill säga; man ligger i kläderna och på ett spjelverk, med
en deröfver bredd oxhud. Tvättvatten vid uppstigandet är en okänd
lyx; man sträcker och ruskar på sig, låter gifva sig en kopp kaffe
och en cigarrett och dermed är dagsarbetet börjädt. De fattigare sofva
ej sällan under bar himmel och utan annat täcke, än de lumpor, de
alltid bära; naturligtvis dela äfven de den allmänna motviljan mot vatten
till utvärtes bruk. Hurudan renhållningen i öfrigt är, kan man sluta sig
till af den enkla, lilla omständigheten, att i "städerna" Matagalpa och
Segovia en qvast anses för en. stor märkvärdighet; då någon större
högtid tillstundar, binder man tillsammans några palmfiäktor och sopar
sålunda huset.
Bättre låter det från Costarica, som af nyare resande uppgifves
vara den rikaste, liksom det skall hafva den bästa, arbetsammaste och
mest bildade befolkningen, bland alla de fem republikerna. Öfverallt
råder en sällsynt välmåga, och en tiggare är här ett sådant undertings
att man — lägger sig till med fotografier af de tre till fyra stycken*
som finnas i landet. En hvar arbetar och bemödar sig att så mycket
som möjligt föröka sin egendom. Att den lysande taflan för öfrigt
äfven har sina fläckar, behöfver knappt tilläggas, då man vet, huru illa
det i alla de central-amerikanska fristaterna är bestäldt med
undervisnings-och domstolsväsendet, med mera dylikt.
De få sidor, som återstå inom denna afdelning, skola vi egna åt ett
flygtigt besök i Vestindiens överld. Som bekant torde vara, sträcker sig
från Floridas sydligaste spets till närheten af Orinocos mynning, mellan
Mexikanska viken samt Karaibiska och Atlantiska hafven, en samling
öar, hvilka med ett gemensamt namn kallas Antillerna. De sönderfalla
i tvänne grupper: de stora (Cuba, Jamaica, Haiti och Puertorico, jämte
flera dertill hörande mindre) och de små Antillerna eller en krets af
små och mycket små öar, hvilka samtliga utgöra europeiskt
kolonialområde. Härmed är tillika angifven den stora skiljaktighet, som i
etnografiskt afseende förefinnes mellan Centralamerika och Vestindien. På
ingen af öarna träffas numera någon infödd befolkning; denna har,
under tidernas lopp, hunnit småningom och spårlöst försvinna, och i
närvarande stund dela europeer, negrer och en blandad ras allt det
land, som fordom innehades af dels krigiska, dels fredliga och
godsinta indianska stammar. Som för öfrigt allt offentligt lif efter hand
har koncentrerat sig i städerna, torde ett, om ock hastigt, besök i dessa
vara tillräckligt, för att gifva oss en ungefärlig föreställning om
lefnadssättet inom dessa kolonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
