Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ORD AMERIKA.
327
Närmast begifva vi oss till Habana, den gästvänliga hufvudstaden
på ön Cuba. Hvad här genast väcker vår förvåning, är att finna det
täcka könet på gator och allmänna platser så fåtaligt representeradt.
Med undantag af negrinnor, möter man ytterst sällan någon medlem
af detta kön, och i synnerhet sällsynta äro damer af högre stånd.
Detta missförhållande låter sig på det sätt förklara, att Habana för de
flesta af dess invånare är blott ett slags försöksstation; främlingar, i
synnerhet från Spanien, hvilket land ön tillhör, infinna sig nämnligen
här i uteslutande syfte att skaffa sig någon förmögenhet, med hvilken
de, efter lyckligt fullbordadt värf, återvända till hemlandet. Dylika
gäster medföra sällan någon familj, och de många tjenstemännen,
liksom gemene man bland garnisonen, hafva ännu mindre någon sådan,
på grund hvaraf man här knappast kan tala om ett familjelif.
Så mycket mera lifligt, ja, lysande, är lifvet i det allmänna. Den
eleganta verlden bebor den ståtliga och temligen stillsamma "nya
staden", der de vackraste privathusen, de förnämsta promenaderna, de
mest besökta kaffehusen, teatrarna samt Casino espanol äro till
finnandes; en präktig bulevard, Paseo de Isabel, genomskär denna stadsdel
från dess början till dess slut. De till en del verkligt praktfulla, i stället
för glasfönster med målade järngaller försedda, husen maskeras af en
dubbelrad af palmer, och på den breda körbanan hvimlar det i brokig
vexling af ryttare och vagnar. Här kunna både form- och färgsinne fråssa.
Om aftnarna samlas den fina verlden i de eleganta kafeerna eller
lustvandrar i generalkaptenens trädgård. I botaniska trädgården täfla de
besökande damerna — ty här börja vi möta sådana — och den tropiska
blomsterverlden om skönhetens pris. Mörkögda senoritor tassla med
hvarandra, liksom palmernas veka kronor, i aftonvinden, och sedan deras
nyfikenhet tillfredsställts, bestiga de sin volante (öppen vagn med höga
hjul) och jaga i den Paseo de Tacon utefter till Tacon-teatern, en
jättebyggnad, som rymmer tre tusen personer. Anblicken af denna
teaters fyllda salong är verkligt glänsande. Logeraderna, besatta med
damer i stor toalett, kröna, liksom med en strålande krans, den mörka
luneta, parterren, hvilken uteslutande upptages af herrar, klädda i svart.
En ej mindre pittoresk syn företer den qvinliga publiken vid den arena,
som är afsedd för tjurfäktningar, ett i ali synnerhet af stadens damer
uppmuntradt nöje.
Äfven i flera andra hänseenden erbjuder Habana, denna
hufvudstad på en af jordens skönaste och mest fruktbara öar, en rörlig,
färgrik och högst fängslande tafla. Vid sidan deraf taga sig Kingston,
hufvudstaden på Jamaica, samt hamnplatserna på Haiti ut som bleka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
