- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
348

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

, SYDAMERIKA.

numera föga, som erinrar om ett bättre förflutet, men så finnes i stället
så mycket mera sjelfkänsla hos dess "hvita" familjer, hvilka, der detta
aldrig så litet har sannolikheten för sig, med ali ifver söka leda sina
anor ända upp till Pizarro, inka-rikets grymme förstörare. Så beskaffade
stamträd ser man ofta målade på väggarna i husens trappuppgångar,
der de i sådant fall ersätta öfriga prydnader. Ett annat minne från
det förflutna äro de peruanska fornsaker, oftast stympade inka-figurer,
hvilka ej få saknas i någon salong. Hvad beträffar det sistnämnda
rummet sjelft, så tager det sig ganska ödsligt och ledsamt ut. Det
lefnadssätt, fruntimren här föra, skiljer
sig ej så litet från det i Lima
vanliga. De förströelser, som
i Cuzco stå könet till buds,
inskränka sig till de ömsesidiga
aftonbesök, hvilka vi förut i
Columbia och Ecuador sett utgöra
den enda vederqvickelsen efter
dagens arbete och tunga.

Ja, damerna i Cuzco arbeta
verkligen: de brodera eller
till-laga läskdrycker. I salongerna
saknas väl sällan ett piano,
men det är också sällan någon,
som rör det, och ofta kan ett
nothäfte månader igenom ligga
uppslaget vid ett och samma
ställe. Utom det att Cuzco
lider af sitt isolerade läge långt
från hafvet och från de
sparsamma civilisationens frön,
hvilka i Lima lyckats till hälften
slå rot, har rasblandningen ej heller här förblifvit utan sitt inflytande.
Bördsstoltheten hos några af stadens familjer finner en ganska bedröflig
illustration i det yttrande, man af fruntimren litet emellan kan få höra:
"So??ios indias, para que negario?" ("Vi äro indianskor, hvartill tjenar
det att neka det?") Verkligen är icke också hos dem den indianska
typen omisskännelig, liksom deras ansigtsfärg betydligt brunare, än hos
kuststädernas qvinnor. Cuzco ligger för öfrigt något mer än elfva tusen
två hundra femtio fot öfver hafvet, således vid en höjd, der luften är
så förtunnad och de klimatiska inflytelserna af så egendomligt slag, att

Indianska från Cuzco.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free