Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SUDAN.
393
Se vi oss ytterligare omkring på Öfra Guineas kuster, så stöta vi
vid Pepparkusten på negerrepubliken Liberia, en verklig karikatyr på
det fria statsskicket. Sannt att friheten står i full blomma, men en frihet,
sådan negern förstår med detta ord: det obegränsade individuella
godtycket, tygellösheten inom familj som kommun. På samma sätt drifver
äfven giftträdet både knoppar, blom och frukt. Negerstaten Liberia
har för sin tillkomst
att tacka en af
Förenta Staternas
regering vidtagen åtgärd,
i det denna regering,
efter förvärfvandet af
ifrågavarande
område, dit lät öfverföra
de genom slafveriets
afskaffande (1816)
befriade svarta. Detta
skedde 1822; ett
fjerdedels århundrade
derefter förklarade
sig kolonien for en
oberoende republik,
och sedan dess har,
inom detta
besynnerliga samhälle,
utvecklingen tagit en högst
beklaglig riktning.
Om någon moral
kan knappast talas.
Män sälja, för några
tobaksblad, sina
hustrur, föräldrar sina
döttrar, ofta just
under deras ömtåligaste ålder. Hvad för öfrigt angår qvinnornas beteende,
så trotsar det ali beskrifning, liksom vi af samma skäl måste förbigå
de förfärliga skildringar, som 1871 stodo att läsa i "African Times’
och hvilka omständligt redogjorde för den allt mera kringgripande
osedligheten. Förhållanden, som dessa, äro således det resultat, hvartill det
"fria negerväsendet" hittills kommit, detta sträfvande, vid hvilket så stora
förhoppningar fästs af dem, hvilka se allt från den ljusa sidan.
Senegambiska qvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
