Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
DE RO MA N SKA Q VI NN O R NA.
af Lissabon från Tejo, som här vidgar sig till ett vidsträckt hamnbäcken,
är så hänförande, så imponerande, att de torde hafva rätt, hvilka anse
denna stad vara en af de skönast belägna i verlden. Lika lysande,
som staden sjelf, är äfven dess societet, företrädesvis den qvinliga. Man
vill hafva gjort den iakttagelsen, att öfver Lissabons vackra verld skulle
falla liksom en förvissningens, en aftynandets skugga, något, som i
sådant fall vore betecknande för det stadens eget tillbakagående, hvilket,
trots det storartade i dess företeelse, icke dess mindre är ett obestridligt
faktum. Hvad som är säkert är, att Lissabons qvinnor äro de skönaste
i hela landet mellan Minho och Algarve, och sjelfva den skugga, om
hvilken vi talat, gifver dem ett behag, närmast jämnförligt med det hos
ett konstverk, som håller på att utplånas, hos någon antik skönhetsskatt,
hvilken under årtusendens förlopp hunnit förvittra. En fantasi af ädlare
slag tilltalas äfven af denna, fastän döende, fägring.
Om vi än, hvad beträffar den portugisiska qvinnan, varit i stånd
att meddela en den trognaste möjliga bild, så visar sig deremot detta
i fråga om den "spanska", benämningen kollektivt tagen, vara belt
enkelt en omöjlighet. Den mångfald af folkstammar, med hvilken vi här
hafva att göra, medgifver ej uppställandet af någon allmän typ; äfvenså
förefinnas, med afseende på såväl kultur som seder, mellan de norra,
mellersta och södra provinserna väsentliga olikheter.
Härmed må nu förhålla sig huru som helst, ett är dock obestridligen
för de spanska qvinnorna gemensamt: deras skönhet. Ty denna är i
sanning intet tomt inbillningsfoster; man behöfver blott kasta en enda
blick på den rika samling qvinnotyper, öfver hvilken landet mellan Ebro
och Guadalqvivir förfogar, för att röna den ojämnförliga tjusningskraft,
som är dessa förtrollerskor egen. Må läsaren sjelf göra bekantskap
med Granadas, med Sevillas invånarinnor, med en malaguena, en
ma-drilena och med de stolta behag, hvilka förläna Barcelonas Rambla
dess så egenartade färg! Är än det intryck, som verkas af denna
mång-gestaltade skönhet, öfverallt på det hela sig likt, så vexla emellertid
samma skönhets detaljer ej så litet. Mest fantastisk, mest förtrollande
är tvifvelsutan Granadas qvinna. Hvilket mästerskap i hennes sätt att
sammandraga eller fälla mantillan, hvilket vältaligt minspel, då hon
blickar fram ur den prydliga, lilla fågelbur, som i Andalusiens Damaskus
bär namn af "balkong"! Liksom purpurrosen i hennes hår, så glöda
hennes läppar, då de le mot den älskling, hon upptäckt bland gatornas
böljande hvimmel, och slöjan sluter sig som en förförisk skugga till
hennes anlete, med dess lätt bronserade ton och dess öfver ali
beskrifning eldiga ögon. Ett gammalt spanskt ordspråk säger: "Den Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
