- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
439

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i

DE RO MA N SKA Q VINN O R NA.

439

mantilla de tira, så äro alla hjertan mina och alla ögon flyga mig till
mötes; träffar jag en franchute (fransos), så tänder jag hans hjerta
och förvrider hans hjerna, så att han måste sjunga litanior."

Låtom oss företaga en utflygt än längre söder ut; den gäller Malaga,
den stad, som spanjorerna sjelfva kalla "den evigt vårliga förtrollerskan,
lägrad mellan jasmin och orange och badad af hafvet". I sjelfva
verket är också Malaga en intagande stad, och dess qvinnor äro det
fullkomligt värdiga. En malaguena intager rummet midt emellan de
båda nu beskrifna typerna. Hon har ej granadinskans något stela drag*
och är ej heller på det hela så rörlig — så qvicksilfverlik, skulle man
kunna säga — som sevillanskan. Hennes hy är betydligt mörkare än
dessa hennes nordligare systrars, och hennes ögon, om också i sig
sjelfva ej så eldiga som deras, få dock, af de utomordentligt tjocka
ögonbrynen, något genomglödgande och oemotståndligt fjättrande; härtill
kommer, att ögonhåren äro ovanligt långa och en mellan dem förstulet
kastad blick är af en verkan, som trotsar ali beskrifning. Förmodligen
är det grannskapet med Afrika, som i öfvervägande mån inverkar på
denna, till följd af både lokala och etniska inflytelser nära nog arabiska
skönhetstyp. I södra Spanien har utomdess nära nog allt en morisk
pregel. Många hus hafva en öppen gård med springbrunnar, hvilkas
sorlande strålknippen skuggas af oranger och bananer; på dessa gårdar
hemtar man svalka, dansar och musicerar, samt sjunger till guitarren
gamla romanser eller de populära sydspanska kärlekssångerna, hvilka
utmärka sig genom en underbar finhet i känslan och en verkligt
hänförande bildprakt. Så sjunger en svärmande yngling:
"Visa mig, du sköna lilla,
Tåren, den din näsduk gömmer;
Till Madrid vill den jag föra,
Der skall in i guld den fattas."
Fortsättningen lyder, på originalspråket, sålunda:
"Son tus labios dos cortinas,
De terciopelo carmesi;
Entré c or tina y c or tina
Estoy esperando el ’si’/"

Vårt nordiska språk är allt för kallt, för att som sig borde återgifva denna
sydländska liknelselek. Det är, som förflygtigades en kyss på kyska läppar,
som gåfve en glödande ros i en suck ifrån sig sitt doft. Skulle vi
emellertid våga oss på en öfversättning, så finge den ungefär följande lydelse:
"Dina läppars förlåt bildas
Af ett sammet, karmosinrödt;

. Mellan båda dess gardiner

Väntar jag med hopp ditt ’ja’!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free