- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
453

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v

DE ROMANSKA QVINNORNA. 453

eleganta solfjädrar för den stora toaletten och enklare sådana för den
mindre, luktflaskor, en sybehörsnecessär och en visitkortsväska. Äfven
nipper måste, enligt gammal sed, förekomma i "korgen"; hedersrummet
i detta afseende intages dock af ett gammalmodigt, sammetsklädt och
med spetsar garneradt litet skrin, i hvilket förvaras synnerligt värdefulla
presenter. Bruden finner här solfjädrar af måladt och med guld inlagdt
elfenben, försedda med bilder à la Watteau, de der visserligen i en
handvändning inviga henne i alla de koketteriets konstgrepp, af hvilka
framfarna tiders förnäma damer betjenat sig; hon kan vidare kring sin
nacke hänga den emaljerade kedja, som måhända en gång i tidén
smyckat en prinsessas svanhals, och vid sin midja fästa en silfverkedja
från Ludvig XIV:s sekel. Och vid denna kedja dingla rätt
egendomliga föremål, såsom ett pennstift, en näpen flaska med hennes
älsklingsparfym,- en sax, en liten spegel och ett ägg af silfver, innehållande
poiirfre de riz. I en liten korg af Meissen-porslin lägges den sista
bukett, hon mottagit som flicka. De stora vapenprydda handsklådorna
äro hållna i matta färger, liksom vore de komna direkte ur farfars
farmors gömmor. En teservis à la Louis XV är afsedd enkom "för
madame"; på samma sätt de med hennes vapen märkta serveterna, hvilka
skola tjenstgöra viel hennes frukost; detta är den så kallade "intima
servisen". Här oumbärlig är slutligen någon kostbar relik, en kopp,
en brosch eller en ring, som tillhört någon länge sedan afliden
drottning, såsom till exempel Maria Leczinska eller Marie-Antoinette.
Alla dessa effekter bära brudens vare sig vapen, monogram eller —
infördt på senaste tiden — devis. Livad beträffar egentliga dyrbarheter,
så är det brukligt, att här bifoga tvänne garnityr för galatoaletten, ett
ur med kedja, ett fantasismycke och ett gammalt dito, På sista tiden
hafva i synnerhet perlor kommit på modet, och en sådan klenod kan
ofta representera ett värde af fem hundra tusen francs och deröfver.
Utom sistnämnda dyrbarheter, hvilka uteslutande förskrifva sig från
brudgummen, får bruden äfven af slägtingar och vänner mottaga många
och dyrbara gåfvor. Tilläggas må, att det förr vanliga, från England
härstammande bruket att offentligen exponera såväl utstyrseln som
gåf-"vorna, numera är af lagdt: bruden tackar hvarje gifvare särskildt och
dermed nog. Vid bröllopet får hon för öfrigt ej bära andra prydnader,
än dem, hon erhållit af sina föräldrar eller af brudgummen. Modern
gifver henne alla sina egna fantasinipper, ofta äfven en del af sina
-diamanter.

På sådant sätt uppstår och utvecklar sig det lysande prof på den
mest förfinade lyx, som fått namn af ett "parisiskt bröllop". Den unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free