Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GERMANSKA Q VINNORNA.
459
kastade de sig in på det ideella området. Gent emot den tröghet i
tänkandet, som vidlåder Italiens med oss samtida qvinnoverld, förefaller
föregående århundradens stora rikedom på lärda qvinnor verkligt
öfverraskande. Bland dessa nämna vi Helena Lucrezia af familjen
Cornaro-Piscogia, som förvärfvade sig doktorsvärdigheten vid universitetet i Padua
1678 — således två århundraden före våra moderna qvinliga lärda.
Ett århundrade efter henne lyste Laura Bassi (död 1778), måhända
den kunskapsrikaste af alla Italiens qvinnor. Hon tillhörde i ordets
egentliga mening’ de lärda och beklädde vid universitetet i Bologna en
lärostol i de fysisk-medicinska vetenskaperna. Berömda äro vidare
Maria Amoretti såsom jurist och Luisa Cicci såsom skaldinna. För
öfrigt förtjenar särskildt påpekas den omständighet, att det blott var
öfre Italiens qvinnor, som utmärkte sig genom en sådan andens rörlighet,
medan inom landets öfriga del det ideella området förblef fullkomligt
främmande för könet. Det var åter partikularismen, som här kom till
genombrott, liksom den beherrskade alla samhällsförhållanden; och att
dessa äfven i sedligt afseende lemnade mycket öfrigt att önska, inses
bäst af det lättfärdiga lif, som fördes i de venetianska salongerna, under
det eldsjälen Byron i dessa var lejonet. Den "italienska Staëls",
sig-nora Abrizzis rykte visar sig, på närmare håll betraktadt, lysa med
lånadt ljus och öfverskyler ej en Segatis eller Guicciolis tygellösa
lefverne, men ännu mindre den omständighet, att Byron i sin gästväns
hus afgjordt uppträdde och äfven erkändes såsom uppvaktare hos dennes
maka. Detta skedde i andra årtiondet af vårt århundrade. Sedan
dess hafva på det politiska området stora hvälfningar inträffat. Att
samhället äfven på sedligt område skulle gjort några mera betydande
framsteg, torde dock svårligen kunna påstås, hvarmed vi emellertid ej vilja
hafva sagt, att detta samhälle skulle sammanhållas af hvarje annat
kitt, än det sedliga. Hvad vi i synnerhet afse, är könets höjande i
andligt afseende, sträfvandet för dess myndigblifvande och för dess
införlifvande, i hvarje form och gestalt, med den moderna kulturen.
Hafva dessa sträfvanden krönts med framgång, då skall äfven qvinnans
individualisation inträda, den förra partikularismen försvinna och hon
inom kort känna sig vara förmer, än blott en stundens lockande leksak
eller det, om ock eftersökta, medlet för ett flygtigt sinnesrus^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
