- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
467

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYDÖSTRA E UROPA.

467*

af lifligt temperament och från barndommen utsatt för främmande
inflytelser, som hon är, utvecklar sig hennes karaktär till betydligt större
sjelfständighet och hennes sträfvanden genombryta stundom till och med
familjelifvets trånga krets. Så äro till exempel joniskorna kända både
för sin kärlek till musiken och sin större rörlighet på det andliga
området. Inom öarnas större städer har emellertid under tidens lopp
utvecklat sig ett socialt lif af den egendomliga lokalfärg, som vi skulle
kunna kalla den specifikt "perotiska", hvilket vill säga, att clet har att
uppvisa nästan alla de förvrängningar af Europas fashionabla och
kulturlif, som komma till uttryck inom den förnäma grekiska och levantinska
societeten i Pera. Genom sistnämnda omständighet blir tillika
peroti-skan en typ för sig, den vi här nedanför ytterligare skola flygtigt
skissera.

I öfverensstämmelse med den ovedersägliga grundsats, att qvinnans
sociala ställning är bestämmande för graden af det sedliga värdet hos
det samhälle eller folk, till hvilket hon hör, kunna vi, till följd af
grekin-nans, trots de berömvärda sträfvanden till högre kultur, hvilka i hennes
hemland kommit till genombrott, ej annat än tills vidare sätta detta
hennes land i linie med österlandet, liksom hon sjelf står med dettas
qvinnor. Jämnförelsevis bättre hållen än sydslaviskan och turkinnan och
vida höjd öfver sin stamförvandt albanesiskan, spelar .hon dock ej
främsta rollen inom sin familj; det är mannen, denna roll tillkommer.
Han är hennes "herre", och inför husfolket kallar hon honom aldrig
annat än "vår herrskare". Rent orientaliskt är det bruk, enligt hvilket
hon måste passa upp på honom under hans måltider. Naturligtvis är
det här qvinnan af folket, vi hafva för ögonen. Denna till vana blifna
tjenstvillighet går så långt, att husmodern oombedd räcker sin man
tändstickan eller eldkolet till hvarje cigarrett, han påtänder. I norra
Grekland, der landtfolket städse varit af ett krigiskt kynne och der hvarje
boning liknar en arsenal i smått, åligger det äfven qvinnorna att hålla
vapnen i skick. A andra sidan har i Grekland den barnsliga,
syskon-och föräldrakärleken utvecklat sig till större höjd, än måhända inom hvarje
annat land, och ingenting kan på främlingen göra ett mera välgörande
intryck — vid sidan af den patriarkaliska enkelhet i seder, af hvilken han
här i öfrigt omgifves —, än åsynen af den helgd, i hvilken familjebanden
hållas. I Grekland finnas inga nödlidande enkor. Sonen betraktar
såsom sin pligt att underhålla sin mor, och kan han det ej, så finnes
alltid någon annan slägting, som öfvertager denna omsorg; — i det
högciviliserade Europa har, som bekant, "den kära slägten" sin särskilda
historia. Rörande är äfven den här förekommande sjelfförsakelsen hos

30*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free