Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. De germanska qvinnorna.
Ur folkens psykologi. — Till de germanska folkens karaktäristik. —
Skandinaverna: Ur det svenska qvinnolifvet. ■— Norska bröllopsceremonier. — Det norska
hemmet och kulturen i den högsta norden. — ]NTederländarna: Den holländska
qvinnan i sitt hem. —Egendomligt familjelif. — Socialt. — Klubbväsen. —
Engelsmännen i allmänhet ocli det engelska sällskapslifvets väsen. —
Emancipationsrörelsen; dess upphofsmän ocli befrämjare. — Samtida framstående försvararinnor
af qvinnornas rösträtt. — Konvenansens tyranni. — Ur Londons "high life". —
Säsonglifvet och en "professional beauty". — Ett fälttåg i den goda tonens
tjenst. — Den tyska qvinnan: Historiska återblickar. — Kulturhistoriskt. — Ur
det alldagliga lifvet. — Den tyska husmodern och hennes dommarinna Hedvig
Dolim. — Slutbetraktelser.
r
„ålet för dessa våra betraktelser hafva vi hunnit. Den
ger-manska verlden, om än icke så färg- och omvexlingsrik, som
den romanska, synes oss dock särskildt egnad att harmoniskt
afsluta clen vidsträckta rundmålning, vi här för våra läsares blickar
upprullat. Vi skola inom den hvarken stöta på några för oss ovanligare
sociala företeelser eller på något, som kunde uppjaga vår fantasi utöfver
dess normala mått. Bjöd oss södern på glad och sorglös
lefnadsnjut-ning samt på den fängslande anblicken af tillvarelseformer, i mycket
så olika våra, så träder oss norden till mötes med sund, kärnfull
lifskraft, i många stycken tung och ovig, men fast och helgjuten i allt. En
snillrik skriftställare — M. Nordau — har försökt ställa motsatsen mellan
de germanska och romanska folkens individualitet i psykologisk
parallel med könsmotsatsen mellan man och qvinna — ett försök, på hvilket
vi ej kunna underlåta att fästa läsarens uppmärksamhet, då det här är
fråga om en ursprunglig, djup, instinktartad känsloyttring, som finner sin
förklaring i de innersta grundegenskaperna hos clen civiliserade
verldens båda hufvudraser. "Inom denna folkfamilj", säger han,
"föreställa romanerna clet qvinliga, germanerna det manliga elementet.
Qvinlig är hos romanen snabbheten, men också flygtigheten i hans
uppfattning; hans nervösa mottaglighet för intryck, det vexlande och osam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
