Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GERMANSKA Q VINNORNA.
501
vigt inom det blifvande hjonelaget, då hon å sin sida förfogar öfver
medel att redan vid altaret omintetgöra denna öfvervigt. Hon behöfver
nämnligen för sådant ändamål blott under vigseln sätta sin högra fot
-en smula framom brudgummens. Hyser hon något tvifvel i fråga om
tillförlitligheten af detta medel, så behöfver hon blott låtsa tappa sin
näsduk, då brudgummen naturligtvis skyndar sig att taga upp den; har
lian, under pågående vigselakt, krökt ryggen, så är det ute med hans
välde i det blifvande hemmet. Frågan är nu blott, huruvida de unga
män, mot hvilka dylika underkurer användas, ej å sin sida hafva lika
god reda på dem, i hvilket fall de ju kunna taga sina mått och steg
derefter. En rörande naivete ligger i det bruk, att paret vid altaret
sins emellan vexlar en lång, innerlig blick, något, som skall förebåda
dem en lycka utan slut; härtill tarfvas emellertid oundgängligen äfven
en nära kroppslig beröring, hvarförutan "ett ondt öga" kan stjäla sig
emellan de båda samt ådraga dem osämja och skilsmessa, måhända
döden.
Huru man för öfrigt tillbringar sitt lif i ett norskt hem, är något,
på hvilket vi ej behöfva spilla många ord. Detta lif är det enformigaste,
nian gerna kan tänka sig och möjligt att fördraga blott för
naturmen-niskor, som dessa. Det är kärleken till barnen, som här utgör tillvarons
krydda, ty hjertligare, än på något annat ställe i verlden, gläder man
sig i Norge öfver sin talrika afkomma. I detta afseende stå fäderna
ej mödrarna efter, och på ingendera sidan tröttnar man att inför
främlingen skryta med $mdL. "smukke börn\ Man må emellertid ej tro, att
denna patriarkaliska anda hindrar den fulla utvecklingen af någon
kultur-lifvets blomma. Den bästa vederläggning af en sådan villfarelse
erbjuder det under samma breddgrad som Behrings sund belägna
Trondhjem, der man ännu anträffar alla civilisationens frukter: utmärkta skolor,
på lysande sätt utrustade hospital, en domkyrka, en teater med mera.
Ja, till och med i det aflägsna, redan bland nordens isar liggande
Tromsö finner man smakfulla, med fönster af spegelglas försedda
butiker, klädebonader och dylikt, som snarare erinrar om en storstad, än
»en hvalfångarehamn.
Här hafva vi alltså ett talande bevis för den germanske andens
förmåga att, till och med i en aflägsen, ofruktbar och kall jordmån,
öfverallt utså frön till civilisatoriska sträfvanden och äfven uppdraga den
unga grödan till behörig mognad. En vida mera lysande representant
för denna ande finna vi dock hos nederländaren. Vi hafva redan
påpekat bristen på sympati de germanska folken emellan; i
öfverensstämmelse härmed hysa Nederlandens invånare temligen stor motvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
