- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
3

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


djefvul. De hafva måhända rätt, hvar och en för sig,
men dessa domslut bidraga icke till frågans lösning.

Vi komma nu in på den nyare tiden, vi dröja vid
det adertonde århundradet. Det adertonde århundradet
uppvisar fyra verldskunniga tänkare: Montesquieu,
Rousseau, Voltaire, Diderot. Nu är att märka, att alla
fyra voro, hvar och en på sitt sätt, fiendtligt
sinnade emot qvinnans andliga utveckling, likgiltiga eller
rent af Blinda för alla sannt ädla egenskaper hos
qvinnan.

Då Diderot 1) predikade Otaheitis råa sinnlighet,
nedsatte han qvinnan genom sjelfva den frihet han
tillerkände henne.

Voltaire, som behandlade hvarje ämne så ytterst
noggrannt och omständligt, har icke skrifvit en enda rad
till qvinnans förmån särskildt, och då han en gång frångick
denna sin föraktfulla tystnad, skedde det endast för att
bryta stafven öfver hela könet, att offra alla i den qvinnas
personlighet, som hade egnat honom sitt lif. Något hvar
känna vi till hans bittra speglosor öfver madame
Du-châtelet.

Montesquieu 2) har uttalat sina åsigter om qvinnan i
följande mening i l’Esprit des lois: Naturen, som har
utmärkt mannen genom styrka och förnuft, har begränsat
hans makt genom detta förnuft och denna styrka. At
qvinnan deremot har hon gifvit behagen, och hennes
vilja är att qvinnans välde icke sträcker sig utom dessas
område.


Rousseau 3) ger, trots sin själsskönhet, ändå vika för
tidsandan, och i femte delen af sin Emile, i en episod
helgad åt qvinnan, ett stycke, utsökt fint, fullt af behag
och djupa, allvarliga tankar, gör han, liksom mot sin vilja
följande slutsats: Qvinnan är enkom skapad för att be-

[1]


[1] 1) Diderot, Supplement au Voyage de Bougainville.

2) Montesquieu, Esprit des lois, liv. XVI, ch. 2.

3) Rousseau, Emile, liv. V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free