Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARFSEÄTTEN. 27
sonlighet, att den ensamt förmådde att kullkasta all denna
lagens stränghet. Jag vet ingenting mera beundransvärdt
i qvinnans historia, än att se denna ömma och svaga
varelse, till den grad öfvergifven af lagstiftarne och
neddragen till den lägsta ståndpunkt, genom den ena dygden
efter den andra, från den ena smärtan till den andra, steg
för steg höja sig till den plats hon i närvarande stund
innehar vid den husliga härden, sönderbrytande, nej,
ordet sönderbryta är icke här det rätta att använda,
förintande genom sitt blotta framträdande allt det
fiendtliga motstånd hvarmed hon möttes, tvingande fädren att
blifva fäder, lagen att blifva beskyddande, och mildt men
oemotståndligt inkräktande den naturliga, rättmätiga plats
från hvilken lagstiftarne velat utestänga henne! Tillvaron
af Yoconia-lagen lade all denna dottrens dolda makt
i dagen l). Under Cajus Sacer dos’ pretoriat lefde i Kom
år 600 en rik medborgare, vid namn Annius Asellus.
Asellus hade genom handel förvärfvat en ansenlig
förmögenhet, och tjugu års träget arbete, utståndna mödor
och besvärligheter hade för honom blott haft ett mål,
det att kunna göra en tillbedd dotter rik. Likväl reste
sig ett hinder, såsom det tycktes oöfvervinneligt, emot att
han skulle få lemna det rika arfvet åt henne, ett hinder
som beröfvade henne, som varit föremålet för alla hans
sträfvanden, frukten deraf. Detta hinder var
Voconia-lagen2), stiftad enkom för att hejda fruntimrens
öfverdådiga lyx. Denna lag förbjöd en fader att lemna i arf
åt sin dotter, vore hon också enda barnet, mer än
en viss del af sin förmögenhet 3). Härmed voro nu
med- ens Annius’ ömma omsorger för dottrens väl, alla
hans faderliga drömmar omintetgjorda; en enda utväg
fanns likväl, men en förfärlig, ty den beröfvade ho-
’) Cicero, Andra talet emot Verres.
2) Montesquieu, Esprit des lois, XXXIII bok. — Laboulaye, Histoire
du droit de la succession des femmes.
3) Denna summa var bestämd till 100,000 sestertier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
