Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 DOTTREN.
miljeförhållandena hafva vanärat det mest rörande ord på
menskligt tungomål, det ord som Jesus gjorde nästan till
ett gudomligt, då han begagnade det såsom ett allmänt
föreningsband menniskorna emellan, de hafva vanärat den
heliga benämningen: broder!
Deras olycksbringande inflytande har sträckt sig
igenom århundraden, och ännu i medlet af sextonde
seklet finner man dem vid fullt lif och öfverallt
förderfliga för den medfödda ädlare känslan.
Vi kunna framlägga ett slående exempel såsom bevis
härpå. Det finnes inom familjen, sådan som ett efter
idealet trängtande hjerta kan drömma sig den, en varelse
som der spelar en alldeles egendomlig roll, hvars
inflytande på den unge mannen har någonting förtrollande
med sig. Denna varelse är systern. Är hon yngre än
brödren, intager hon nästan en dotters förhållande till
honom; är hon äldre, en moders. I hvilketdera fallet
uppstår alltid ett skyddsförhållande. Om brödren är den
äldre, beskyddar han henne, och i denna sin egenskap af
en qvinnas beskyddare förvärfvar han sig nu äfven ett
slags qvinlig grannlagenhet, han blir ren och kysk, såsom
hon, så snart han befinner sig i hennes närhet. Är åter
systern äldre, blir det hon som råder brödren, hon som
uppmuntrar honom i hans drömmar om ära och hjeltemod
(en ung man betraktas nästan alltid af sin syster såsom
en blifvande stor man), det är hon som blir den ständiga
fredsstifterskan emellan honom och föräldrarne. Hvem af
oss har icke att minnas dagar då vi med upproriskt sinne
svurit att lemna föräldrahemmet? och huru mången bland
oss. bevarar icke också minnet af att då plötsligt hafva
känt sin hand sakta fattas af en systerlig hand, att hafva
mot sin vilja låtit sig dragas tillbaka mot den kammare
hvars tröskel man svurit att aldrig mer beträda, och att,
bevekt af den milda försonande systerstämman, hafva
kastat sig i fadersfamnen, alltid färdig att öppna sig för
den botfärdige? När döden beröfvar oss fader och moder,
genom hvem återföras de oftast i vårt minne? Genom vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
