Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 DOTTREN.
genom syskonkärlekens makt! Intet, om icke måhända det
sätt, hvarpå Margareta befriade sin broder ur
fångenskapen, sedan hon räddat hans lif. Som Carl V fruktade
hennes vältalighet, hade han förbjudit sina förnämsta
rådgifvare att lemna henne tillträde. »Ah!» utropar hon, »det
tillåtes mig ej att få tala vid män. Nåväl, man har icke
förbjudit mig att tala med fruntimren, jag vill då så
mycket mer tala med dem.» Och huru hon talade med
dem, lyckades det henne att knyta vänskapsband med
Carl V:s syster, den hon visste lifligt intressera sig för
fångens öde, och hvilken hon slutligen så hänförde,
genom skildringen af Frans’ alla talanger och dygder, att
hon förmådde henne att hemligen förmäla sig med honom.
Från detta ögonblick var hans befrielse säker. Carl V
kunde evinnerligen qvarhålla i fångenskap konungen sin
broder, men icke konungen sin svåger. Traktaten i Madrid
blef undertecknad. När Fräns I sedermera återkom till
Frankrike, hvem var det då som ingaf honom tanken att
odödliggöra sin regering genom så många minnesmärken
af högt konstvärde? Återigen Margareta. När Frans
insjuknade, plötsligt angripen af en dödlig feber, hvem
återförde honom till lifvet endast genom kraften af sin
tillgifvenhet och sitt mod? Margareta. Sednare, då hon
hemkommen till Pau fick kunskap om sin broders återfall
i den vådliga sjukdomen, gick hon dagligen till landsvägen
och satte sig på en sten, för att redan på afstånd kunna
varsna den budbärare som hon väntade från honom, och
sade: »Den kurir, som bringar mig underrättelse om
konungens, min broders återvunna helsa, vill jag helsa
välkommen såsom ett glädjens budskap; och skulle han vara
utmattad och betäckt med damm och smuts, skulle jag
ändå kyssa och omfamna honom, såsom vore han den
skönaste riddare i hela konungadömet, och ville han hafva
en säng, för att i den hvila sina trötta lemmar, och en
sådan icke funnes, skulle jag erbjuda honom min egen
och sjelf gerna ligga på hårda golfvet.» Frans dog och
Margareta följde honom kort derefter i grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
