Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARFSRÄTTEN.
43
uppehöll bland de ofrälse dessa jemnlikhetskänslor som
några sekler senare på ett så förfärande sätt skulle vända
sig mot den och spränga i luften den feodala och
aristokratiska byggnaden, likasom den romerska samhällskroppen
förut blifvit förstörd. Franska revolutionen fulländade verket.
»Glädjen eder», utropar la Mére Duchesne på sitt kraftiga
och egendomliga språk, »glädjen eder, sköna flickor från
Caux, I egen ingenting annat som talar för er än edert
^vackra utseende och edra behag, och sådant tynger intet
på vågskålen i våra tider; men nu komma de med en
lag om lika delning åt alla, och det är en prisvärd tanke!
Nu skolen I icke längre stängas in i klosterceller för att
förbanna edra dagars upphof. I skolen icke längre vara
edra bröders förnämsta tjenarinnor» ’).
Civillagen gaf helgd åt detta omätliga framsteg, i det
den stadgade fullkomlig jemnlikhet i arfsrätt emellan
dottren och sonen såväl som emellan sönerna sjelfva.
Sonen har likväl ännu många fördelar framför dottren:
såsom barn kostar hans uppfostran mer; såsom man eger
han mer; hans uppfostran har tagit från familjen
tredubbelt af hvad den offrat på dottren, och det yrke som
denna uppfostran tillförsäkrar honom gör honom dubbelt
rikare än systern. En reform inom uppfostran (detta är
en punkt som vi i det följande skola upptaga) är hvad
som skall komma att göra jemnlikheten fullkomlig.
Vi hafva vidlyftigt utbredt oss öfver hvad som rör
arfsfrågan, emedan inom hela historien om qvinnans
förtryck intet kraftigare skäl finnes för hennes frihet.
Häruti varsnas första insteget af jemnlikhetsgrundsatsen inom
familjen, och denna grundsats förenar lika mycket som den
frigör. Äro vi mindre älskade såsom fäder sedan vi icke
mer kunna utplundra våra döttrar? Äro vi mindre kära
såsom bröder sedan våra systrar, såsom la Mére Duchesne
kraftfullt uttrycker sig, icke längre äro våra tjenarinnor?
’) Utdrag ur tidningen La Mére Duchesne. Lairtuillier, Femmes de
la revolution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
