- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
83

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRÄLDRARNES SAMTYCKE. 83

en som gifver, en som emottager. Hvad den unga flickan
beträffar, är hon frånvarande eller stum; man bortlofvar
henne, man öfverlemnar henne, man bortför henne utan
att hon fått yttra ett ord.

Mythologiens traditioner visar oss Danaos’ femtio
döttrar tvenne gånger bortgifta; första gången drog man
lott om dem, andra gången gåfvos de såsom belöningar
vid ett slags kämpaspel.

Montesquieu anför en sed hos samniterna: »Vid vissa
tider», säger han, »församlade de allt ungt folk i sin
bygd, att underställas ett offentligt bedömande; sedan
domen var fälld, fick den yngling som förklarades den
förnämste utvälja bland de unga flickorna hvem han
ville till sin brud; den som näst honom fått de flästa
rösterna kom derefter i tur att välja, och så gick det
undan för undan l)».

Hvarom är väl här fråga? Om ting eller om
menskliga varelser? Man utställer de unga samnitiskorna att
beskådas liksom man gjorde med Danaiderna, man delar
ut dem liksom vore de endast grannlåtssaker; och
Montesquieu, detta stora, vår tid så nära liggande snille, har
icke ett enda ord af ogillande för detta råa bortskänkande
af den unga flickan. Hvad mera är, han ser deri endast
männens vinst och fördel och varsnar alldeles icke hvad
qvinnan derpå förlorar; denna lag förefaller honom
okonstladt sinnrik och till och med storartad. »Kan man väl»,
utbrister han^ »tänka sig en skönare stiftelse!»

I Grekland egde fadren rätt att bortgifta dottren
utan att hon kunde lägga ringaste hinder i vägen för
hans vilja -). Om i brist på manlig arfvinge fädernearfvet
tillföll henne, antog hon namn af JEnixlriQoç, tillhörande
arfvet, beroende af arfvet. Alltså delade hon arfvets öde.
Hvarje ung faderlös atheniensiska tillföll enligt lag såsom
maka den som skulle hafva ärft hennes fader, så framt

’) Esprit des lois, liv. VI, chap. 7.

2) Revue de législation: Organisation de la famille athénienne, octobre
1845.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free