Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
DOTTREN.
Denna orättvisa lag var så rotfästad i de
romerska sederna, att den icke med ens kunde uppryckas,
utan man måste mer än en gång återkomma till detta
arbete och det med försigtighet Antonius, hvilken var
den första som sökte att rubba denna lag, föreslog den
förändring han ville införa endast under form af ett råd,
synnerligen läggande vigt på att man icke borde tvinga
fadren, utan endast söka öfvertyga honom (ut patri
per-suadeatur) om att han borde afsäga sig denna del af sin
faderliga myndighet ’).
De skandinaviska fornsagorna framställa för oss den
blodiga och vilda berättelsen om Halgerda2):
På Island lefde hos sin fader Höskuld en ung flicka,
skön till anletet, stor till växten, hvarför hon blef kallad
Langbrok. Hon hade fagert hår och det var så tjockt
att hon kunde omhölja sig dermed, hon hade fina händer
och hon var högsinnad. En man vid namn Thorvald
Osvifsen kom att begära henne af hennes fader, han var
rik på gods och egde öar, som kallades Björnöarna, och
han var en stor, välväxt man med häftigt sinnelag.
Fadren och friaren voro snart ense, de uppgjorde saken utan
att Höskuld frågade sin dotter till råds, ty han ville gerna
hafva henne bortgift, men fruktade hennes vägran; de
blefvo äfven eniga om brudskatten. Derpå trolofvade
Thorvald Halgerda och red sedan hem.
Höskuld underrättade Halgerda om hennes giftermål,
hvarpå hon svarade: -^
— Nu har jag erfarit hvad jag länge fruktat. Jag ser
att du icke älskade mig så mycket som du skröt af,
eftersom du icke fann det värdt att med mig rådpläga om
denna sak.
’) »Si quis filiam suam,quæ mihi nupta sit, velit abducere, an adversus
interdictum exceptio danda sit, si pater, concordans matrimonium, forte et
liberis subnixum, velit disolvere? Et certo Jure ultimur ne bene
concor-dantia matrimonia Jure patriæ potestatis turbentur; quod tamen sic erit
adhibendum, ut patri persuadeatur, ne acerbe patriam potestatem excerceat.»
(Ulp., lib. 1, § 5. — Laboulaye, Drott romain).
2) Nials Saga, kap. 1, 9, 10 och följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
