Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,92
DOTTEEN.
betalade kroppskatt då de gingo i krig, de unga
flickorna dä de gingo till altaret; och mången länsherre
trodde sig icke handla sämre då han taxerade de unga
brudarnas skönhet än då han fordrade hälften af hvarje
fårahjords afkastning. Hans vasaller voro ju hans
tillhörigheter.
Ingenting bevisar bättre denna uppfattning än det
egendomliga och sällsamma förbehåll som var fästadt vid
giftorätten. Länsherren kunde icke tvinga sin vasall att gifta
sig då hon var fyllda sextio år, ty en person förpligtad
till kroppslig tjenst är frikallad från denna skyldighet då
hon är så förfallen — jag anför lagens ord i all deras
råhet — att hon kan anses till hälften rutten ’).
Häraf se vi huru romare, greker, barbarer och
feodal-herrarne uppfattade qvinnans rätt till sin person och
hennes samtycke till sitt eget giftermål. Under hela denna
följd af århundraden och folkslag, som förtrycka den unga
flickan, framstår lyckligtvis ett hänförande exempel af
mensklig värdighet och ädelhet; och vi kunna vara stolta
öfver att det är Gallien som ger oss detta exempel. I
Ligurien hade man för sed, då flera friare anhöllo om en
ung flickas hand, att föräldrarne inbjödo dem alla att
samlas i festsalen. Vid slutet af måltiden visade sig den
unga liguriskan på salens tröskel, hållande i handen en
känna fylld med en söt, välsmakande dryck; alla väntade
under tystnad. Den unga flickan tog ett steg framåt, såg
sig omkring, närmade sig derefter den hon föredrog
framför de andra och fyllde hans bägare: hon hade härmed
gjort sitt val, de voro trolofvade.
Så lyder berättelsen om vårt förflutna. Hvad hafva
vi väl nu för efterdömen att framvisa? Är vår Iag en
efterhärmning af de gamles och barbarernes eller söka vi
att upplifva våra förfäders, gallernas anda? Gifta sig våra
dagars döttrar eller bortgiftas de?
’) Laboulaye, Histoire de la succession des femmes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
