Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖKlLDBARNES SAMTYCKE. 95
af förtroende och klokhet, af kärlek och fruktan, af känsla
och förnuftsgrunder skall säkerligen framgå ett beslut,
tvifvelsutan vanskligt såsom hvarje menskligt afgörande,
men ett beslut som likväl bör kunna nedkalla himlens
välsignelse, ty det har till grund kärleken till det goda
och hjertats okonstlade enkelhet.
Tviflare skola svara oss att detta endast är en tom
dröm, och de skola påstå att drömmen aldrig skall kunna
förverkligas. Ännu ett skäl för oss att sträfva mot detta
mål. Menniskan uppnår icke sin rätta andliga kraft
annorlunda än genom att sträfva mot detta mål, och idealet är
en bild som Försynen låter skymta fram på vår väg på
det att vi alltid skola sträfva att uppnå det; och om vi
också aldrig kunna det, så är det likväl Skaparens mening
att vi genom denna sträfvan till iullkomlighet skola
dragas in på fullkomlighetens obegränsade område.
Medgifvom att verlden erbjuder oss ett skådespel vida
skildt från den tafla vi här utkastat. Jag gifter hört min
dotter, hör man nästan alltid en fader eller moder säga,
och detta ord säger tillräckligt huru med saken förhåller sig.
Alltid förebärande såsom skäl fästmöns ungdom och
oförstånd, liksom icke denna ungdom vore det första missbruk
man borde afstå från, sätta föräldrarne alltför ofta sin
egen smak eller sin egen fåfängas intressen framför sitt
barns välfärd. En adelsmans dotter måste gifta sig med
ett namn, en rik flicka endast med en million. Sjelfviskt
slutande sig inom sig sjelf, tillåter hvarje särskild klass
icke den hjertliga böjelsen att genombryta de trånga
skrankorna, och till och med inom denna trånga
begränsning förestafva de sjelfva det val som anstår deras
småaktiga beräkningar. En ung flicka gret en gång bittert
och beklagade sig inför sin moder öfver att hennes fästman
var så ful och stygg. »Jag medgifver att du kan ha rätt,
svarade modren, men i detta giftermål är allt öfrigt så
bra om du undantager honom!...» Och modren envisades,
och flickan gifte sig med den stygge, fule mannen, och
man bedyrade att hon samtyckt derför att hon hade sagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
