- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
114

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

DOTTREN.

öfverenskommelsen skedd förr än man störtar fram mot
dess förverkligande, liksom om alla menniskor vore
angripna af en enda fruktan, den att lära känna hvarandra!
I en feberaktig oro, som kan förliknas vid en icke fullt
medveten dålig handling, skynda, de sig att ännu
ytterligare afkorta de få dagar lagen och kyrkan påbjuda
såsom mellantid emellan förlofningen och vigseln; tre veckors
tid för att lära känna hvarandra synes vara en alltför
lång tidrymd att bevilja åt dessa två, hittills för hvarandra
obekanta varelser, hvilka icke mera skola lemna hvarandra.
Medelst penningemutor förkortar man de föreskrifna
treveckorna till fjorton dagar, de fjorton dagarna inskränkas
sedermera till elfva; under dessa elfva dagar är man till
och med ytterst mån om att mäta ut tiden för de
blifvande unga makarnes samtal. Isynnerhet är man noga om
att tillse det de aldrig må få talas vid på tu man hand.
Om de skulle komma i delo och misshaga hvarandra! Om
giftermålet skulle komma att upphäfvas! Detta är hvad
föräldrarna mest af allt frukta. Om giftermålet kommer
att blifva till lycka för den unga flickan, sättes aldrig i
fråga, hon måste giftas bort. Hvad åter den unga mannen
beträffar, inskränker sig hans roll som fästman vanligen
till några officiela besök, skyldighets visiter som han med
rätta undviker så mycket som möjligt (ty det löjliga sällar
sig derunder-till det tråkiga), till det dagliga uppvaktandet
med en bukett, en gång för alla beställd, men hvars
aflemnande han skyndar sig att låta inställa dagen efter
brölloppet; de timmar han sedan har öfriga använder han
vanligtvis till att göra upp med sina ungkarlsvanor och ordna
sina byrålådor, att afskeda sin mätress, att bränna upp
sina kärleksbiljetter, och fullt öfvertygad om att han
hädanefter icke kommer att älska, bereder han sig på sin
roli af äkta man. BröUoppets firande svarar fullständigt
mot dessa förberedelser. Hos alla folkslag hafva
religionen och lagarna högtidliggjort vigselns stund genom
poetiska, rörande, djupsinniga ceremonier. Något hvar
känna vi den vackra bröllopssången Spargite nuces, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free