Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLSKARINNAN.
127
Älskarinnans välde innefattade alltså i sig hela lifvet.
Domarinna öfver sina tillgifnes handlingar, deras tankars
herrskarinna, tröstbringande, rådgifvande, syntes qvinnan
då verkligen vara manlighetens skaparinna. Trubaduren
kallar sin därne, min herrshare. Hela denna tids historia
framställer bilden af Pygmalion och Galathea, men på
omvändt sätt. Sålunda personifieras för första gången i
älskarinnan Venus-Uranias dyrkan; men denna seger kunde
icke vara hvarken odelad eller utan inre motsägelser, ty
Urania representerar endast själen, och derföre framstod
mätressen vid älskarinnans sida, Polymnia vid sidan af Urania.
Trubaduren Perdigon blef Bernard de Ventadours
motståndare ; Boccacio och Ariosto kämpade mot Dante och
Petrarca, och i denna skaldestrid framstod med en ny
kraft kärlekens tvåfaldiga karakter och de känslor som
från den leda sitt ursprung. Med den hjertliga och
själfulla dyrkan för qvinnan förenade sig alltid vördnad för
henne; det sinnliga tillbedjandet af qvinnan öfvergick
deremot nästan alltid till ett hemligt förakt och innebar
äfven hat till henne. Genom en högst egendomlig, men
likväl förklarlig moralisk öfverensstämmelse, förenade sig
det själfulla tillbedj andet hos de flesta utmärkta män med
en sträng fosterlandskärlek. (Den sanna kärleken renar
och upphöjer alla öfriga känslor).
Nästan alla den sinnliga kärlekens lofsångare voro
deremot likgiltiga och äfven stundom förrädiska mot
fäderneslandets intressen. Ärelystnad, stridslust, begär att
vinna rykte, inrymdes väl stundom i deras hjertan, men
sällan själsstorhet och oegennytta; medborgerlig anda hade
icke inträngt i deras själar.
Följande sakförhållanden kunna tjena såsom bevis härpå:
Perdigon, den förste bland trubadurerna, tolkade uti
encan-zone sina ömma känslor med följande grofva uttryck *):
»Qvinnor, inbillen er inte att I kunnen få mig att försmäkta af
kärlek: jag vill genast vinna gunst af eder, I qvinnor, som
J) Fauriel, Histoire de la Utterature méridionale, t. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
