- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
128

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128 ÄLSKARINNAN.

jag ömt älskar; hvem helst bland eder som ger mig ett
nej kan vara säker på att genast blifva öfvergifven.» Nåväl!
denne samme Perdigon drog öfver sitt fädernesland det
albigensiska krigets fasor och förödelser. Perdigon slöt
förbund med abbé de Citeaux och biskopen af Toulouse,
för att uppegga den påfliga vreden; Perdigon lånade sig
till verktyg för de katolska maktspråken. Vi se i honom
en affälling från såväl hjelte- som skaldeäran. Dante och
Petrarca, älskarinnans mest kyska lofsångare, äro äfven
Italiens mest lågande patrioter. Den Gudomliga Komedien
genljuder af vredens härskri emot fäderneslandets
förtryckare. Midt under helvetets marter tänker Dante på
sitt fädernesland, hans tankar äro der midt under
paradisets fröjder; bilden af Italien följer honom genom alla
verldar. Ännu mer, hans plötsliga förvandlingar än till
Guelf än till Ghibelin, hvad äro väl de i sig sjelfva annat
än utomordentliga ansträngningar af en verkligt italienskt
sinnad själ, utom sig af förskräckelse, en själ, som
förtviflad vid åsynen af Italiens söndring och nöd bönfallande
omfattar allt som kan rädda hans fädernesland och som
på förhand tillber, såsom en Guds utvalde, hvarje
fredsstiftare ?

Petrarca är* Alighieris värdige broder. I hans bref
till Bienzi klappar ett helt folks hjerta. Laura och Rom
äro uteslutande hans tankars föremål. Hans förkärlek för
det latinska språket är i sig sjelf endast ett medel att
framhålla kärleken till fäderneslandet, det tyckes honom som
återkallade han någonting af den antika och ärofulla
romerska republiken, som han drömmer om för sitt sköna
Italien, då han använder Catos och Brutus’ språk;
platoniska hjertan äro fosterländskt sinnade hjertan. Hvilka
äro deremot, under samma tidpunkt, Venus-Pandämos’
dyrkare? En florentinare, öfverlöpare från Florens, en
konung Roberts hofman och smickrare, en man som väljer
till ram för sina osedliga målningar en af sitt lands
svåraste hemsökelser, en skriftställare, som hånar och föraktar
till och med de qvinnor han tillber, Decamerons författare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free