Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANNENS MAKT ÖFVER HUSTRUNS PERSON. 161
moderna tiden intog renaissancens plats; huruvida
inskränktes ofvan anförda förtryck? På intet sätt.
Civillagen framträdde. Hvad stadgade den i afseende å dessa
ytterligheter? Intet.
Om man läser vår strafflag, skall man der påträffa
hundra artiklar, afsedda att definiera och gradera straffen
rörande brott mot eganderätten, men icke en rad, icke
ett enda ord som säger: »Om en man är feg nog att
missbruka sin styrka och slå sin hustru, skall han
bestraffas.» Det är sannt att lagstiftaren skrifvit: »Hugg och
slag eller hårda förolämpningar, gifna af en af makarne
åt den andra, berättiga den slagna att göra ansökning om
boskilnad.» Men hvad är väl boskilnad? Ett omöjligt
botemedel för en fattig hustru (det kostar mycket att
anlita lagens bistånd, synnerligen i fråga om skiljsmessa
makar emellan), ett dödande botemedel för den rika hustrun
(skiljsmessa kastar en skugga på hela hennes lif), en af
somliga män önskad upplösning! Ja, det finnes till och
med män nog låga att misshandla sina hustrur, i hopp
om att dermed föranleda dem att söka boskilnad. Någon
hållhake eller egentligt straff har lagen således icke här
åvägabragt. Om blott mannen förstår att taga sig till vara
så pass mycket, att han måttar sina hugg och slag med
försigtighet, på det att hustrun icke må göras oduglig till
arbete, och isynnerhet om han är så försigtig att han
slår sitt offer inom fyra väggar, så att allmän ordning icke
störes, skall visst ingen söka att inblanda sig i hans
utöfvande af sina rättigheter; och hans egenskap af man
blir honom alltid ett skydd och en ursäkt. Hvad uppstår
häraf? Jo, att flera än en arbetare, såväl på landet som
i staden, nästan anser det för en samvetssak att slå sin
hustru och detta på den grund att hon behöfver en
tillrättavisning, behöfver agas. En åkare sade en dag, under
det han inför några bekanta klatschade sin piska: Denna
är min husfred! — Slår ni er hustru? — Javisst. — Men
ni har ingen rätt att så behandla henne. — Hvarför inte ?
Om min häst är istadig, ger jag honom smörj så det för-
Legouvé, Qvinnans historia. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
