- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
167

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANNENS RÄTT ÖFVER HUSTRUNS PERSON. 167

taga henne den bästa delen af hennes lif, om man ur
lagboken utströke denna förfärande paragraf. Hvilket högre
nöje kan väl gifvas för en qvinna, och bättre egnadt att
egga hennes medfödda finhet och klokhet, än att blifva kallad
slafvinna då hon vet med sig att hon är herrskarinna?
Ar det icke andens herravälde öfver materien, ett välde
så eteriskt att det knappast kan förnimmas, ett välde som
icke kan motstås eller betvingas och som derför blir så mycket
mera afundsvärdt? Vårt råa manliga välde stödjer sig på
klumpiga och tunga lagparagrafer; men qvinnans välde,
hvarest tronar det? Ni skulle lika litet kunna bestämma
för henne eller anvisa henne en plats i samhället, som ni
skulle kunna angifva den punkt i kroppen der själen har
sitt säte. Qvinnans välde utöfvas i en blick, en åtbörd,
ett tonfall, i allt som är mest utsökt fint i den menskliga
organismen. Förkunna högt qvinnans likställighet med
mannen, och striden är slutad för alltid, men med
detsamma försvinner också eröfrarinnans segerfröjd, och hon
skall endast komma att känna en laglig drottnings ledsnad.
Qvinnan vore icke ett så älskligt väsende som hon är, så
framt hon icke, såsom nu är fallet, egde tillåtelse att göra
ingenting under det hon ändå gör allt, och fabeln om det
förälskade lejonet borde gälla såsom en förolämpning mot
henne. Att af hugga lejonets klor, att såga af dess tänder,
det bör hon minsann akta sig för; lejonet måste få vara
rytande och fasaväckande, dess mahn må gerna resa sig
på hjessan och bölja ned liksom oceanens vågor; dess
förfärliga gap må gerna vidöppet vädra efter rof, på det att
en liten hvit och mjuk hand må kunna sticka sina fingrar in
i mahnen och få den att lägga sig, den lilla handen måste
kunna få leka med klorna och förmå lejonet att draga in
dem, den måste slutligen förmå tvinga det ursinniga djuret
att lägga sig ned såsom en hund och slicka handen.
Modiga lejon! Det tror sig likväl vara djurens konung! En
hustru behöfver icke ens vara älskad af mannen för att
kunna beherrska honom, dertill fordras blott att hon
förstår att hos honom smickra någon egenskap som han tror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free