Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
MAKAN.
kyrkans bann, som i sårande ordalag smäda henne, för
det hon ingifvit Filip afsky för sin person.
I sin förtviflan utropar hon, i det hon ställer sitt tal
till påfven: »Min fader, min fader, jag förgås dagligen
såväl till kropp som till själ *)! O hvad den döden skulle
synas välgörande, ljuf och helig för mig olyckliga,
öfvergifna och förkastade qvinna, nämligen den död, som skulle
befria mig från de tusende dödar jag nu uthärdar!» Men
snart åter fattande mod, utbrister hon ånyo: »Min fader,
jag skall tåligt invänta dig! Tro icke på någon af de
bekännelser som hotelser och hård behandling kunna
framtvinga; tro icke på någon af de eder som våldet kan
utpressa från mina läppar! Min mun skall måhända kunna
gifva vika, mina kroppskrafter skola måhända duka under,
men min själ aldrig! Jag är hans lagliga hustru, jag skall
dö såsom hans lagliga hustru, lycklig i känslan af att
hafva upprätthållit äktenskapets heliga sakrament.»
Vi måste tillstå att dessa ord äro genomträngda af
en storhet, okänd för allt som icke är kristendom.
Inno-centius visade sig värdig sitt uppdrag såsom kyrkans förste
man2). Han lemnade icke Filip något anstånd. »Ni är
allsmäktig», skrifver han till honom, »men hvilket
förtroende ni än må hysa till er makt, skall ni likväl icke
kunna hålla ut, vi säga icke inför oss, men inför Guds
ansigte, hvars representant vi, ehuru ovärdige, äro på
jorden. Vår sak är rättvisans; vi skola gå rakt framåt denna
konungsliga väg, utan att afvika åt någondera sidan, utan
att låta missleda oss hvarken af böner eller skänker,
hvarken af förkärlek eller hat.» Filip August förebär
slägtskap, men åberopar på samma gång svårigheten att
’) Innocentius, Epist. III, 16, 17, 18, 19: XIX, 85, 86, 132, et passim.
2) De, som i denna Innocentii mellankomst icke vilja se annat än en
handling af ärelystnad, må läsa hans bref till Filip August (t., III och IV
Epist. Innoc). Hans hofsamhet, hans tålmodighet, hans begär att få reda
på sanna förhållandet, vittna om en själ, genomträngd af endast rättvisa,
och han uraktlåter icke heller att kraftigt anklaga Ingeborg, då hennes
klagan synes honom vara icke fullt berättigad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
