Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 MODREN.
gäller hvarken för eller emot; om hon samtycker och
hennes man vägrar, räknas hennes samtycke för ingenting.
Om hon vägrar sitt samtycke och hennes man samtycker,
räknas lika litet hennes vägran. Hon kan lika litet
bestämma öfver dottrens giftermål, som hon kan hindra henne
från att gifta sig, hon kan icke hindra henne från ett
dåligt val, icke heller befrämja ett godt.
Detta upphäfvande, detta förintande af den moderliga
makten är vådligt, ty en moders blick ser ofta längre än
en faders, och mycket undgår fadren som hon varsnar.
Fadren tager främst i betraktande om hans blifvande måg
är välbergad, om han har en framtid för sig, om hans
samhällsställning är god; modren fäster sig mera vid de
själsegenskaper hos magen, som kunna förutsätta ett
ömsesidigt närmande de unga emellan. Fadren dömmer
honom bättre såsom man, modren dömmer honom bättre
såsom måg. Modren låter måhända alltför mycket förleda
sig af hans älskvärda egenskaper: förstår han endast att
behaga, är hon ofta genast vunnen. Fadren åter lyssnar
alltför uteslutande till hvad man kallar det förnuftiga,
hvilket härvidlag blir ärelystnaden och fördelen. Begge se de
sanningen, men i profil; om deremot deras åsigter sloges
samman, skulle de bilda ett helt. Båda måste således
tillfrågas. Här är åter fråga om tillämpningen af vår
huf-vudgrundsats: att fördubbla enheten.
Man kan likväl stundom förebrå mödrar en lidelse,
dem helt egendomlig och som lätt skulle kunna förvirra
deras omdöme. Vi vilja en stund uppehålla oss dervid,
emedan den hos modren födes just af hennes värf såsom
uppfostrarinna. Denna lidelse är svartsjukan. Förr i
verlden, då ännu icke mödrarna sysselsatte sig med döttrarnas
uppfostran, påstås det, att de voro svartsjuka på dem för
deras skönhet; nu för tiden äro de svartsjuka om deras
hjertan, svartsjuka med all denna dolska känslas
bitterhet. Ofta anklaga de sina döttrar, hata de sina magar.
Den kärlek dottren hyser för sin man uppretar dem, såsom
en otacksamhet, de rättigheter till ömhet som en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
