Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
QVINNAN.
af våra statsmän. Ju mera man rådfrågar förnuftet och
de republikanska grundsatserna, ju mindre finner man ett
verkligt skäl för att bannlysa qvinnan från politikens
område. Den hufvudsakligaste invändningen, den man hör
från hvar mans mun, det skäl man förebär, att det vore
detsamma som att slita qvinnan från familjelif vet om man
för henne öppnade den politiska banan, detta skäl har
numera blott ett sken af gällande kraft. Först och främst
kan det icke tillämpas på det stora antal qvinnor som äro
ogifta, eller som icke mera äro hustrur; sedermera, om
det vore ett afgörande skäl, skulle man väl med samma
rätt förbjuda dem alla handslöjder och allt slags handels
bedrifvande; ty dessa yrken rycka qvinnor i milliontal från
deras hem och hushållspligter, under det att politiska värf
icke skulle sysselsätta ett hundradetal inom hela
Frankrike. Slutligen vill jag blott tillägga, att en ryktbar qvinna
afgjorde frågan med ett sublimtord: »Qvinnan måste hafva
rättighet att beträda tribunen eftersom hon eger
rättighet att uppstiga på schavotten!»
Dessa skäl synas obestridliga då man vädjar till
rättigheter i en republiks namn. Att förbjuda qvinnan allt
inblandande i offentliga angelägenheter är ju att
ögonskenligen kränka sjelfva den republikanska principen.
Likväl skulle här enstaka erfarenhetsrön, till och med
i händelse vi vore försatta tillbaka i republikens tider,
kunna gifva frågan en mindre gynnsam vändning och
betydligt inveckla den. Qvinnorna hafva under revolutionen
trängt in på det politiska området, de hafva der i massa
och under trenne års tid beklädt flera embeten;
tidningspressen, klubbarna, upploppen, stridsfälten hafva sett dem
vid sidan af männen mångenstädes i första lederna. Har
detta prof utfallit till deras fördel? Denna fråga skall en
hastig granskning besvara.
Jag slår upp den tidens memoirer, jag forskar i det
pikanta bladet Mére Duchesne, och jag läser der följande
märkliga ord, som jag återgifver i all deras kraft:
»Har ni märkt», säger Mére Duchesne till sin med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
