Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ravensbirds arresterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
"Wild stannade qvar hos mannen, som blef bättre. Det
dröjde dock nära en timma innan han knnde tala. De
satte honom i en stol midt emot elden och gåfvo honom
något att dricka.
— Nå, Mitehel, började doktorn, vi få lof att veta
det. Hvad var det som förorsakade detta ert anfall.
Mitehel svarade icke. Han letade förmodligen i sitt
ininne efter aftonens olika tilldragelser.
— Huru mycket är klockan? frågade han plötsligt
och försökte att springa upp för att se på vägguret bakom
honom.
— Nära tio. Ni gör bäst i att sitta stilla Mitehel.
I stället för att sitta stilla raglade Mitehel ett par
steg framåt, men sjönk derefter åter tillbaka. Han var
ännu svag.
— Då är det för sent! utropade han förvirrad.
Kroppen måste redan ha blifvit bortspolad!
Han berättade sin historia så godt han förmådde, men
hans meningar och ord voro ännu orediga. Der hade
varit en strid på klipporna emellan tvenne män, och den
ene af dessa hade blifvit kastad utför. Detta var kapten
Dane.
Namnet slog dem alla med häpnad. Mr Apperly var
finnu närvarande och såg upp med ett uttryck at skarp
misstanka.
— Ni säger att en man brottades med kapten Dane
och möjligen kastade honom utför, Mitehel?
— Såsom det tycktes mig, sir. Att de grälade och
brottades är säkert; och kapten Dane kastade sig troligen
icke sjelf utför.
— Jag fruktar då, anmärkte mr Apperly allvarsamt,
att hans angripare var dender karlen Eavensbird. Han
har blifvit hörd yttra hotelser om hämnd mot sin herre
i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
