- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
88

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. En annan sida af nattens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

— Nej, sir, det var jag icke, och detta af det bästa
bland alla skäl, jag var då långt ifrån stället. Det har
blifvit bevisadt, sir, att då anfallet egde rum satt jag på
värdshuset "Sailor’s Eest" och spelade domino. Och
mylord och mr Apperly släppte mig ur fängelset emedan
det ej fanns något skäl att hålla mig qvar.

— Om det verkligen icke var ni och ni vet hvem
det var, skulle ni säga det, yttrade Herbert Dane
långsamt.

— Jag har en annan åsigt. Jag har intet bevis och
blefve kanske icke trodd. Jag föredrager att afbida tiden.
Tror ni mig ännu skyldig, mr Herbert?

— Jag gör det, Ravensbird.

Under en hel minut blickade Ravensbird på honom,
liksom ur stånd att tro på svaret. Derefter sänkte hän
blicken och gick vidare.

— Det må vara att ni tror det, yttrade han, talande
som det tycktes mera för sig sjelf än till Herbert. — I
det fallet är allt hvad jag kan säga, att den tid kanske
kommer då vi båda bli upplysta om våra misstag. Jag
har svurit för mylord att jag är oskyldig, jag svär det nu
äfven för er. God morgon, mr Herbert.

Herbert Dane såg ännu efter mannen, då han
försvann på afstånd, då Mitehel och tulluppsyningsmannen
kommo på väg från slottet. Herbert Dane gick fram till
den förre.

— Jaså, Mitehel, jag hör nn att ni nekat anklaga
Ravensbird ?

— Det var ett misstag af folk att säga, det jag
anklagat honom, sir. Jag trodde att det helt visst var
Ravensbird, och jag menar jag sade det; men jag sade
aldrig att jag såg eller igenkände honom. Detta var
omöjligt i månskenet och der jag stod. Det synes nu att det
icke kunde ha varit Ravensbird, och jag är ledsen att han
skulle blifvit utsatt för något obehag genom mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free