- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
104

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Dödlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

vacklande än verlden kände till — ocb lady Dane steg
ned med honom.

— Jag är så glad att se er bättre, Adelaide, började
Herbert Dane, då de voro allena, och fattade hennes
mot-sträfviga hand, men hon drog den tillbaka igen. — Min
älskade, hvad har det fattats er?

— Var god "tala ej till mig, svarade hon i
affekterad ton. Mr Wild säger att jag ej bör anstränga mig.

Det föll Herbert Dane in dà han drog sig tillbaka,
att hon var ander inflytande af någon inre våldsam
rörelse; att detta affekterande af hvad han nästan tyckte
vara pjunkighet endast var för att dölja yttringarne af
denna rörelse.

— Det är första gången vi träffats sedan den der
fatala aftonen, Adelaide, återtog han med en röst full af
ömt förtroende, låt mig nu säga er huru djupt deltagande
jag hyser för den förskräckelse ni olyckligtvis blef
underkastad. Ni måste försöka glömma det; tiden är en stor
läkare för alla sår. Och Adelaide. .. .

— Jag bad er att ej tala till mig, afbiöt hon i
samma ton som förut, men hennes andedrägt tycktes vara
något häftig, ehuru hon gjorde sitt bästa för att dölja
det; jag är ledsen för att ni kom upp.

Herbert Dane såg ömt på henne. Han gick till
soffan, satte sig vid hennes sida och försökte åter taga
hennes hand. Men hon reste sig upp på en gån g och
af-flägsnade sig något ifrån honom.

— Adelaide! söker ni att undvika mig?

— Jag skulle vilja undvika hvar och en —
isynnerhet er, om ni börjar att tala om det förflutna. Jag
har tagit en liten droppa af Lethes vatten; den är ej
alldeles nedsväljd ännu, men den skall snart vara det;
och då börjar jag ett nytt lif och kommer aldrig, aldrig
tillbaka till det förflutna igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free