Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Margaret Bordillion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
lemnat mig i fred. Hon kom framsmygande till mig med
sina kattlika steg oeh hånade mig för det jag ej tyckte
om fårstek; flickorna kunna intyga det. Jag kan ej
fördraga sådant. Hon eger ej rätt att bestämma hvad jag
skall äta; det rör endast pappa och er. Min åsigt är,
tillade gossen stolt, att ni varit här alltför länge, Tiffle.
Miss Bordillion drog gossen tillbaka. Tiffles tunga
följde honom med temligen högljudda smädeord. Hon var
vid ett förskräckligt lynne, och ett sakta bifallsmummel
bland tjenstefolket vid gossens sista ord bidrog ej att
lugna henne.
— Ja, sade hon till tjenstepersonalen i sin passion,
ni skulle tycka om att bli qvitt mig, skulle ni ej det?
Men ni kunna ej bli det. Hvarken ni eller dender
oförskämda pojkslyngeln.
Bortdrifvande tjenstefolket till höger och venster,
af-färdande den grinande slagtargossen med en befallning att
komma tillbaka om en halftimma, ryckande forellerna ur
den unge fiskarens hand, gick hon in och slängde fiskarne
till kocken. Mr Lesters taffeltäckare, en tyst, höflig man,
den oförargligaste menniska i verlden och som var väl
tåld af Tiffle följde henne in i hushållerskans rum.
— Jag skulle ej låta min tunga löpa så fritt om jag
vore i ert ställe, mrs Tiffle, sade han i en vänlig ton,
isynnerhet inför miss Bordillion. Ni skall finna att det
är till er egen skada. Jag är säker om att det blir en
förändring i huset.
— Hvad då för förändring, frågade Tiffle.
— Nåväl — ehuru jag ej är rätt säker på att jag
bör tala om det — af ett ord som squiren lät undfalla
sig denna morgon, tror jag att han tänker gifta om sig.
— Tänker — gifta om sig! upprepade Tiffle i en
ton af den ytterèta bestörtning.
— Ja, derom är ej minsta tvifvel, men det får stanna
oss emellan, kom ihåg det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
