Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Oväntadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
De började draga sig ur rummet och in i matsalen;
som låg bredvid detsamma. Lörd Dane hade innehaft
detta rum under hela sjukdomen. Fremlingar och gäster
gingo ut med tysta, osäkra steg, liksom om ingen riktigt
visste hvad som härnäst vore att göra. ^
— Mylord, stannar ni qvar i slottet från detta
ögonblick ?
Det var hushållerskan, som yttrade detta, och de
vände sig om och såg på henne. I detta ögonblick trodde
de att hon adresserade sig till honom som låg der —■
hennes aflidne herre. Men nej: hon talade till Geoffrey,
som nu var lörd Dane. Han var den nye peeren: den
sjuttonde baronen af Dane.
— Ja, jag tror det, svarade han; det är bäst att jag
stannar.
Men under det lörd Dane — vi måste börja att gifva
honom den titel som tillkommer honom — talade, föll
hans ögon på Adelaide, och han återkallade sina ord.
— Ej i natt, likväl, mrs Corbet, så mycket brådskar
det ej. Jag skall tänka på framtida arrangementer i
morgon.
— Som ni behagar, mylord, svarade mrs Corbet.
— Såvida ej ni skulle nnse min vistelse i slottet
vara något skydd för er, tillade han i det han närmade
sig Adelaide och talade i låg ton. I detta fall skall jag
qvarstanna.
— Tack! Nej, ej för min skull, svarade hon under
det en liflig rodnad färgade hennes kinder. Jag har
betjeningen att tillgå.
— Alldeles som ni önskar. Jag skall telegrafera till
Cecilia i morgon. Ni torde tycka om att få ha henne
hos er.
— Tack, upprepade hon åter. Men både detta svar
ofch det förra afgåfvos liksom mekaniskt och med ett for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
