- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
205

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Förändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

bredvid sin broder i djup sorgdrägt, men hennes kinder
voro lika röda som någonsin förut.

Det var första gången lörd Dane sett lady Adelaide
efter hennes giftermål. Han besökte Dane Hall efter
deras återkomst — troget uppfyllande sällskapslifvets
fordringar — men de hade farit ut på en promenad.
Vistelsen i Paris hade räckt två månader, och lady Adelaide,
som njutit af alla förströelser säsongen hade att bjuda på,
tycktes vara glad att vara hemma igen.

— Huru förändrad hon är, Herbert! utropade miss
Dane då åkdonet försvann ur synhåll.

— Skall ni då aldrig lägga bort att kalla mig vid
mitt gamla namn, Cecilia?

— Geoffrey då, för att göra er till viljes. Jag glömde
det; men det betyder ej mycket, eller hur, bäste broder?
Tycker ni ej att hon är förändrad?

— Ej särdeles, efter hvad jag kan se.

— Ack jo! hon är det. Hon är tunn och blek och
aftärd; hon ser ut som en person hvilken är ledsen
vid lifvet.

Han svarade ej. Han lutade sig tillbaka bredvid
fönsterfördjupningen, blickande mot de aflägsna ruinerna,
under det hans fingrar medvetslöst lekte med hans
urkedja. Tänkte han på dessa lyckliga möten som han
brukat ha med henne som han älskade, med henne som nu
var en annans maka?

— Jag hoppas att hon ej begått ett misstag, återtog
miss Dane med sin klingande stämma. Det måste vara
mycket angenämt att vara gift och ha ett vackert hem
och sin egen lilla man, särdeles om han är vacker och ej
för gammal; men att tänka sig ett olyckligt äktenskap!
Jag skulle ha en bur gjord af tårpilar och sitta i den med
min guitarr och gråta hela dagen, om det hände mig. Det
skulle vara en liten tröst eller hur, Geoffrey?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free