- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
230

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Willfred Lester får sorger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

terna nådde squire Lesters öron, hvilket de ej gjorde förrän
följande dagen, började följderna att visa sig.

Wilfred Lester hade uppgjort en liten nätt plan att
träda inför sin far med sin unga maka, Edith, ödmjukt
bekänna och tigga om förlåtelse för förolämpningen; men
Wilfred fann sig förekommen. Återigen kände han sig
öfvertygad om att han stod i skuld till lady Adelaide,
såsom förut i Scarborough; oeh i båda fallen hade han rätt.
Hon hade ej försummat att i detta senare fall egga upp
mr Lesters vrede till kokpunkten.

Ett ursinnigt samtal egde rum emellan far och son.
Squire Lester slungade förebråelser öfver den unga
mannens hufvud; Wilfred svarade med torra anmärkningar,
mer hvassa än artiga mot sin stjufmoder. — När de
skilj-des, hade mr Lester öppet förkastat honom och påstod sig
vara glad öfver att göra det. Han förklarade, att Wilfred
ej skulle erhålla någon hjelp alls vidare af honom,
hvarken i lifvet eller efter döden.

Skyndsamt begaf sig squire Lester till miss
Bordillions. Cliff Cottage var ej beläget nära sjön, som man af
dess namn skulle kanna förmoda, utan låg bakom
Danehall vid en krökning af skogen. Han trädde in i det
vackra lilla förmaket, der miss Bordillion satt, nu en
skrynklig lady, med silfverhvitt hår.

— Visste ni om detta vansinniga tilltag af Wilfred,
Margaret ?

— Ja, jag visste det, svarade hon. Jag sade hvad
jag kunde deremot, men det tjenade till ingen nytta.

—• Sade hvad ni kunde deremot! upprepade mr Lester,
nyttjande en ton till miss Bordillion, som han aldrig förut
begagnat. Hvarför sade ni det ej till mig? Ni visste, att
jag kommit hem aftonen förut, förmodar jag ? Jag tror att
sii måste ha varit en medbrottsling.

— Jag visste ej att ni hade kommit hem. Men om —

— Var Maria med dem i kyrkan? röt han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free