Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Lord Dane hemma igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
— Har ni fattat någon fördom mot lörd Dane,
Adelaide ?
— Fördom mot lörd Dane! Jag!
— Jag har ett par gånger på sista tiden tyckt att
ni sett ledsen ut då ni hört att han skulle komma hit.
— Ack nej. Om lörd Dane kommer eller icke
kommer bekymrar mig ej det ringaste, svarade hon i en ton
som hon försökte göra så likgiltig som möjligt, och i det
hon vände bort sitt ännu vackra ansigte för att dölja dess
rodnad.
— Jag undrar ej på att han finner det angenämt att
titta in här, anmärkte mr Lester. Slottet måste vara
tråkigt för honom då han der ej har någon annan att
säll-skapa med än den stackars fjollan Cely. Såsom en
kusin —
— Han är icke min kusin, afbröt hon.
— Strängt taget icke; men han kan nästan betraktas
såsom en sådan. Och ni vet, min lilla hustru, att ni är
böjd för att visa er nyckfull emellanåt.
— Nyckfull! Ja, jag tror jag är det. När ni gifte
er med mig, George, gifte ni er med mig sådan jag var,
med alla mina fel och brister, kom ihåg det. Jag
förmodar att de ej ha minskats med åren.
— Dane har sålunda ej tillfogat er någon
förolämpning?
— Ej den ringaste. Huru vinden tjuter och hviner!
Vi få en förfärlig natt.
Konversationen tog en annan riktning, och om en
stund gick lady Adelaide in i förmaket. Endast ett af
rummen var upplyst denna afton; men det var ett rymligt
rum och möbleradt med all möjlig elegans.
Hon satte sig ned; hon giek oroligt omkring, än
lyftande upp någon utsökt vacker blomma från dess
kristallglas, än seende på titeln af en ny ouppskuren bok, än
stående faamför spegeln — ej, såsom det tycktes — för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
