Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Skrinet, som sjön kastade upp - XX. På ett oförklarligt sätt försvunnet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315,
— Mitchel, svarade lörd Dane lugnt, ni måste förstå
en sak som ni tyckes vara i okunnighet om. Såsom lörd
på platsen eger jag rättighet att göra anspråk på allt som
bergås från detta vrak, antingen de ursprungliga egarne
lefva eller ej. Jag önskar ej begagna mig af detta
privilegium; jag ämnar det ej heller; men jag vill att dessa
Baker nu skola föras till slottet så att de må vara i
säkerhet. Ni kan säga detta till mr Lydney.
Kärran hade i detta ögonblick aflägsnat sig ett godt
stycke från stranden, och lörd Dane skyndade efter dem,
lemnande Mitchel stum och orörlig, en bild af förvåning.
Lörd Danes förfarande gillade han ej i ringaste mån,
hvarken å sina egna eller mr Lydneys vägnar. I trots af
lordens försäkran antog han det ej för alldeles gifvet att
ej följderna skulle drabba honom, och han var säker om
att mr Lydney skulle bli förargad.
XX.
På ett oförklarligt sätt försvunnet!
Mr Lydney kom straxt derefter, Ravensbird med
honom och en man med en handkärra följde dem. Den förre
såg sig omkring.
— Hvar äro sakerna — hvar är skrinet? utropade
han blickande åt alla håll. Mitchel, hvar har ni gjort af
skrinet ?
— Jag vet ej, svarade Mitchel handfallen. Jag har
ej hört det, men lörd Dane kom och skickade bort det,
och de öfriga sakerna med.
— Sändt bort det! hvart? frågade mr Lydney.
— Till slottet, sir. Hau sade att han var lörd här
på stället och egde rätt att göra anspråk på allt som togs
från vraket. Han ämnade ej begagna sig af den rättig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
